Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Sven Nilsson.
dighet rentav förutsättes. Och ständerna hotas genom
knäsättandet av utskotts- och ämbetsmannamöten. Men,
till-lägges det, »det är icke vår mening att det legat i kanslerns
och rådets syfte att grundlägga en så beskaffad förändring
af regeringssättet». Att Odhner här reserverar sig beror på
den idealbild han gör sig av Axel Oxenstierna som
kungamaktens säkraste värn.
Lagerroth 1 sätter in regeringsformen i kampen mellan
det autokratiska kungadömet och den konstitutionellt sinnade
rådsaristokratin. Han finner att den »söker åstadkomma en
verklig maktdelning icke blott mellan konungens tjänare
inbördes . . . utan ock mellan dessa och deras herre . . . vill
upphäva identifieringen av konung och rike, och göra det
senare till en rättsligt differentierad enhet, ett inom sig
avslutat förband med relativt självständiga organ». Genom
regeringsformen har riket hävdat sig gentemot konungen; denne
riskerar att en gång i framtiden finna sig fullkomligt
överflödig.
Erland Hjärne2 fortsätter på den inslagna vägen och
konstaterar att regeringsformen »var avsedd att fastställa en
ämbetsorganisation så fast och enhetlig, att det personliga
kungadömet i värsta fall kunde umbäras».
Hessler3 slutligen polemiserar mot Ahnlunds ovan
återgivna uppfattning och förklarar regeringsformen vara
»det mest renodlade uttryck för rådsaristokratins vilja till
makt». Liksom sina föregångare framhåller han att den i
detta syfte vänder sig både mot konung och ständer.
I.
Regeringsformen skall här upptagas till förnyad
behandling. Men dessförinnan måste den inställas i sitt
historiska sammanhang.
1 F. Lagerroth: Frihetstidens författning, 1915, s. 121 ff.; 136 ff.
2 E. Hjärne: Från Vasatiden till Frihetstiden, 1929, s. 42 ff.
3 G. A. Hessler: Den svenska ståndsriksdagen, Scandia 1935, s. 31 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
