Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vesterås riksdag 1527.
93
saker ulan hans samtycke. Vi är konungen tillsvurna med
huldskap och manskap; honom bör oss lydiga vara, men
endast såvitt något inte påbjudes som strävar mot påvens
och konciliernas dekret och statuter. Det står oss inte till
att resignera kyrkans egendom. Men finantsier och
vidskepelse, som släta präster, munkar eller djäknar uppfinner,
må väl avlysas och bedrivarna straffas. Konungen skall då
ha sport rådet och adeln, om detta var rätt svarat. Herr
Ture Jönsson (Tre rosor) och hans parti — motpartiet och
dess ledare — sade sig inte förstå annat än att det skulle
vara till det nästa rätt svarat.
Konungens replik föll omedelbart. »Därpå», skall han
enligt Peder Swart ha sagt, »haver icke jag lust att vara
eder konung. Allt hade jag förmodat mig annan svar utav
eder. Nu kan jag icke förundra, att allmogen är galen,
bevisandes mig all olvdighet, harm och förtret, efter jag
förnimmer de hava sköna tillskyndare. Få de icke regn, då skylla de
på mig; få de icke solsken, då göra de likaså; händer dem hård
år, hunger och pestilentie eller vad det kan vara, måste
allt jag bära upp skuldena, likasom de icke visste, det jag
är en menniska och ingen Gud. Denne är ock tacken, att
jag genom store hjertans sorg och bekymmer förskaffade
här in i landet så mycken spannemål, råg och malt ifrån
främmande land, på det detta fattige svenska folket icke
skulle gå den ymka utöver, att de skulle så jemmerliga
svälta ihjel. Men, sade han, jag må arbeta på edert bästa
så mycket jag kan och förmår antingen i andeliga eller
verlds-liga saker, jag haver dock intet annat vänta till lön än att
I sågen gerna yxan såte i huvudet på mig, men I viljen icke
sjelve hålla i skaftet ... I velen nu sätta mig över huvudet
både munkar och prester och allehande påvens kreatur,
ändock vi have föga beställa med hans höga biskopar eller
andre. Uti en summa sagt: I viljen alle döma och mästra
mig. Och I haven korat mig här till eder konung. Men
ho kan på sådana skäl vara eder konung? Jag tänker, att
den värsta i helvetet skall icke vilja görat, än sedan någon
menniska. Så veter runt av sagt, att jag vill nu intet vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>