Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Anjou, Skånes stenmästare före 1200 (Monica Rydbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Sten Anjou. •
Hon omnämner Otto Rydbecks insats i undersökningarna 1919
men ej den forskare som väsentligen utförde och i sin helhet
sammanställde dessa, nämner en uppsats av I. Zetterberg men ej det
huvudarbete, varest de publicerats \ När förf. därefter beskriver
Sven Estridsens kyrka, säges denna ha haft tvärskepp, en uppgift,
som verkligen bör stå för författarens egen räkning. Detta
obefintliga tvärskepp skall »icke ha varit bredare än långhuset».
Förf. omtalar vidare (s. 76 f.) ett kapitäl av 1000-talstyp, som »av
den kände riksdagsmannen och samlaren Per Nilsson förts från
Dalby till det tre mil därifrån belägna Espö». Förf. har vid en
tidigare publicering av kapitälet2 sökt göra gällande, att det
härstammar från Dalby; nu göres antagandet till bevisat faktum.
I det kapitel förf. ägnar förhallen i Dalby (s. 88 ff.) refererar
hon utan citering en tidigare kritiserad åsikt3, att dateringen av
denna kan grundas »på uppgiften i nekrologiet, att Sven
Estrids-son var den förste, som byggt kyrkan i Dalby» (ipse primus
dalby-ensem ecclesiam edificavit). Orden skulle innebära, att kyrkan
»hunnit grundligt förändras före notisens tillkomst»,’ varav skulle
kunna slutas, att förhallen »torde ha börjat uppföras omkr. 1130».
Åsikten innebär ett godtyckligt antagande, att »ecclesia» här
nyttjas i bestämd form, att meningen i sin helhet underförstår en annan
senare byggande person och att »bygga förhall (eller torn)» är
synonymt med »bygga kyrka». Förf. erhåller tidpunkten »före
notisens tillkomst» till »omkr. 1130», fastän Lauritz Weibull
visat4, att »det råder intet tvivel», att den skrivande handen
»ordinärt tillhör 1120-talets senare hälft». Med dessa
begreppsförskjutningar som grund konstaterar förf., att hon vunnit »en datering,
som också överensstämmer med ornamentiken».
De här exempelvis anförda proven visa graden av
avhandlingens vetenskapliga mognad. Behandlingen av några för
arbetet grundläggande frågor skall även vidröras.
En av dessa är dateringen av Lundadðmens byggnadspartier
och dessas ornamentik. Förf. söker med ledning härav uppordna
Skånes kyrkokonst. Man kunde då förvänta, att en fast grund
skulle läggas genom en noggrann prövning av de olika åsikterna
om domkyrkans älsta historia. Så har emellertid icke skett. Förf.
refererar kritiklöst Otto Rydbecks teorier, förklarar (s. 102) utan
1 S. Anjou, anf. arb.
2 Monica Rydbeck, Ett nyfunnet 1000-talskapitäl. Meddelanden från
Lunds Univ:s hist. museum 1933.
3 O. Rydbeck, Den äldsta kristna konsten i Skåne. Lund och Dalby.
Lund 1920.
4 L. Weibull, Lunds domkyrkas nekrologium, Lund 1923, s. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
