Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnar Ekholm, Handelsvägarna mellan Skandinavien och det Romerska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Gunnar Ekholm.
liksom mynten i främsta rummet markera bebyggelse,
måste de saknas i ett landskap av denna art. Dylika
handelsrouter, på vilka endast ändpunkterna äro markerade,
kunna vi f. ö. iakttaga flerstädes på skandinaviska halvön,
t. ex. Tröndelagen — Sundsvallstrakten 1.
Marchfloden har haft sin betydelse ej blott som
fortsättning på Oderlinjen utan också såsom länk i en mera
nordlig och nordöstlig förbindelseväg, av en rad forskare
identifierad med Plinius’ route Carnuntum-bärnstenskusten 2.
Denna linje är väl markerad genom en rad myntfynd från
Marchs inflöde i Donau till Weichsel i närheten av
Brom-berg3. Vägen synes ha varit tagen i bruk redan under
Augustus, såsom antydes av de överensstämmande
bronsskålarna från Rondsen vid Weichsel och Sojvide på
Gotland 4. Också för 2:a och 3:e århundradets
bronskärlsim-port till Östersjöområdet har Weichsellinjen haft sin stora
betydelse. Utefter denna flod få exempelvis de refflade
spannarna och faten anses ha kommit, ehuru vi ännu inte
kunna utpeka deras tillverkningsområde 5.
Av ännu större betydelse än för införseln av
metallkärlen Har Weichsel varit för glasimporten. Inventeringen
av glasmaterialet har givit till resultat, dels att detta är vida
större än man hittills haft kännedom om, dels att ej mindre
1 P. Persson i Mellgård, En uråldrig genomfärtsväg Bottniska viken
— Tröndelagen. Jämten, Årg. 27 (1933).
2 Professor L. Weibulls förläggning av Plinius’ bärnstensområde till
Jyllands västkust (a. a., s. 96 ff.) skall här ej upptagas till diskussion. Att
Plinius själv syftar på Jylland förefaller emellertid oemotsägligt. Betvivlas
kan ej heller, att denna vara exporterats från Jylland även under romersk
järnålder. Den betydande mängd bärnsten, som ingår i detta tidevarvs fynd
från Bhenområdet och Gallien (Werner, a. a., s. 407), måste antagas stamma
därifrån; cjen torde få uppfattas som en del av likviden för de mottagna
kärlen av brons och glas.
3 Bolin, Fynden av rom. mynt, s. 260; dens. i Bericht, s. 142.
4 Angående skålarna av denna typ och deras datering se senast Eggers,
a. a. i Præhist. Zeitschr.
5 Werner (a. a., s. 395 ff.) upptar och försvarar M. Eberts teori om
dessa kärls ursprung från Belgien eller västra Tyskland; för Weichsellinjen
uttalar sig däremot Norling-Christensen (a. a., s. 180) med stor bestämdhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
