Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Didrik Slaghæk efter Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Lauritz Weibull.
missdådare för de mångfaldiga, uppenbarliga okristliga
gärningar han haver gjort emot all kristendomen. Item säger han
uppenbarligen att han icke väjer mera för att taga en biskop
från halsen än en hund. Item för sådane okristlige
gärningar han haver gjort, skådade han aldrig varken kyrka
eller kloster eller vill någon tid bekänna Gud därföre.
Där-före säger nu var man att detta upplopp och örlig är en
rätt hämnd av Gud. Och är allmogen där dristig av, när
dem predikas så före. Därföre är det änteligen rådeligt att
mäster Diderick bliver här själv tillstädes, som han själv
begärer». Instruktionen slutar som svaret på memorialet
med att starkt betona hans oredlighet och har till sist orden:
»När en krismad konung fångar märkelig skada för han tror
dem han inte skulle tro och misstror dem som han skulle
tro: då är det ett straff efter Guds lönliga domar för någre
uppenbarlige gärningar. Och då skall konungen akta Davids
ord: ’Cor regis in manu Dei est’, och göra lag igen, som
David gjorde» 1.
Då Christiern II fick det svenska riksrådets nya besked
om mäster Didrik, befann han sig inte längre i Danmark.
I all hast och hemlighet hade han bestämt sig för en resa
till Nederländerna och förhandlade där som bäst med sin
svåger, kejsar Karl. Beskeden från Sverige, målet Sverige,
lades hur otroligt det kan låta, tillsvidare ad acta.
Inte desto mindre blev Christiern II under sin vistelse
i Nederländerna tvungen att taga i varje fall en del av
frågekomplexet kring Didrik Slaghæk under övervägande. Det
var vid denna tid som förhandlingarna i Rom om
ärkebi-skopsdömet nådde sin avslutning. Konungen fick meddelande
från sitt sändebud där, att konfirmationen beviljats Didrik
Slaghæk. Han tvangs att taga ståndpunkt till detta.
Den ståndpunkt konungen kom att intaga visar hur
1 Behrmann II, 158 ff. — Skriftstycket är självfallet inte som det
menas, något brev till konungen. Dess innehåll förbjuder detta. Konungen
nämnes också genomgående i tredje person, och heter det på ett ställe (160):
Beferat hoc nuntius signanter quia ubi maius periculum illic maior
adhi-benda est cautela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
