Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Didrik Slaghæk efter Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Didrik Slaghæk efter Stockholms blodbad.
177
kapitlet tillkänna »några märkeliga ärenden». Det är
möjligt att de gällt de ärkebiskopliga länen. I varje fall trädde
ärkebiskopen i förbindelse med hövitsmannen på
Hammershus Niels Ibsen. Ännu den 27 december hade denne
emellertid inte lämnat slottsloven ifrån sig. Didrik Slaghæk
befallde honom då att »änteligen» göra det1. Men resultatet
blev, förmodligen med ärkebiskopens goda minne, intet.
Ett andra spörsmål som mötte, var spörsmålet om den
avdankade företrädaren Jörgen Skotborg. När denne i
oktober fann sin sak förlorad, hade han sökt att ekonomiskt
säkerställa sig. Han hade vänt sig till kapitlet om ett lån
och erbjudit detta såsom pant två av de ärkebiskopliga länen:
Strö län i Göinge härad och Esphult i Gärs härad i Skåne.
Kapitlet hade beviljat »en hop penningar och sölv» av
domkyrkans medel och kyrkovärdarna mottagit panten 2. Didrik
Slaghæk konfirmerade efter att ha blivit ärkebiskop
transaktionen 3. Men han var därför inte sinnad att ge upp
spelet. Då han fick höra att Jörgen Skotborg packade sina
kistor och att de förseglades i Malmö, förstod han att
mannen var i färd med att föra vad han hade ur riket. Didrik
Slaghæk lät då, den 7 december, genom ett ombud föredraga
kapitlet, att hans företrädare borde sätta borgen för sig; ville
han inte, »skulle han inkomma på Lunde biskopsgård och
där så länge förbliva till dess han gjort skäl och reda för
vad han uppburit och utgivit på Lunde sätes vägnar» 4. Hur
det gick med kistorna är okänt. Men Jörgen Skotborg fann
ett tillfälle att slippa bort. Han tog munkdräkt. På väg till
Rom fann han en tillflyktsort hos gråbröderna i Köbenhavn 5.
Didrik Slaghæk var vid tiden för sin utnämning ännu
1 Skånebrevsförteckningen 471, 84.
2 Pantebrevet registrerat i Skånebrevsförteckningen 80 under datum:
»söndagen näst efter sancti Dyonj^sii martyris 1521» (13/io); Jörgen Skotborgs
följebrev till åboerna i länet smst. 80 v. under datum: »ipso die undecim
millium virginum 1521» (21/io).
3 Excerpta diplomatica. Sext. 12 n:o 96.
4 Skånebrevsförteckningen 471 v. under datum: »Lund octava sancti
Andreæ ap. 1521».
5 Allen III: 2, 438 (anm. 42).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
