Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson, »Den medeltida renässansen». En litteraturhistoriografisk studie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den medeltida renässansen».
201
tida litteraturen i en lång rad föreläsningsserier, specialstudier och
ett översiktsarbete, men även om han kan visa sig full av beundran
för 1100-talets dikt, »1’époque classique de la littérature frangaise
au moyen åge» betraktar han den dock alltid som väsensskild
från den med den italienska renässansen framväxande moderna
dikten. Han har inget sinne för det studium av antik dikt och
vetenskap, som bedrevs i Frankrike under 1100-talet. Han tillmäter
inte den klassiska litteraturen någon större betydelse för den
inhemska diktningen. Han urskiljer ingen kontinuitet mellan
medeltid och renässans i Frankrike utan betonar tvärtom, att
brytningen mellan dessa två epoker varit skarpare där än t. ex. i
Tyskland och särskilt Italien. »Medeltiden lyckades inte», säger han i
inledningsföreläsningen på hösten 1870, som har till ämne La
Chanson de Roland et la nationalité fran^aise, »göra tillräckligt
livskraftig den civilisation, som den skapat genom att blanda
germanskt väsen (»le germanisme») med kristendomen. Allt vad
den sökt, velat och drömt utplånades ur folkens minne, när
renässansen framställde för dem det bländande ideal, som den
antika världen utgjorde. Denna revolution blev ingenstädes så
genomgripande som i vårt land: medeltiden hade där funnit sin mest
karakteristiska form, den blev också här föremål för den
våldsammaste reaktionen» 2. Att Gaston Paris inte ansåg, att 1100-talet
trots dess litterära betydelse skilde sig på ett avgörande sätt från
de övriga medeltida århundradena, synes framgå därav att han inte
disponerat sitt bekanta översiktsarbete La littérature fran^aise au
moyen åge (1888) efter sekler utan efter genrer. Italien var för
Gaston Paris renässansens vagga. Där fanns en obruten tradition
från den klassiska tiden: »la Renaissance n’y fut pas une
révolu-tion subite, mais un mouvement continu» 8. Han står i sin
renässansuppfattning i grunden på samma linje som Burckhardt.
Det är inte omöjligt, att Burckhardts teckning av den
italienska renässansen, som omkring 1870 började bli känd och
beaktad i Frankrike, för en tid ryckt undan grunden för den vid mitten
av 1800-talet framförda uppfattningen om en renässans i
Frankrike under medeltiden. Det har då sitt intresse att se, hur inte desto
mindre uppfattningen om den medeltida renässansen går igen hos
en forskare, som tagit tydliga intryck av den schweiziske
kulturhistorikern, även om han inte på varje punkt ansluter sig till ho-
1 Gaston Paris, La poésie du moyen åge, 2e série, 3e éd., Paris
1906, s. 1.
2 Gaston Paris, La poésie du moyen åge, le série, 6e éd., Paris 1906»
s. 111 f.
3 Gaston Paris, a. a. I, s. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
