Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634 (Nils Ahnlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634.
229
det icke ske på den av professor Ahnlund föreslagna. Detta
framgår med all tydlighet av Geijers huvudarbete »Svenska folkets
historia». Senare, under inflytande av sina nya, liberalt
adels-fientliga åsikter fäste han sig visserligen vid att 1634 års
regeringsform inkräktat på kungens och ständernas makt. Men
fortfarande bevarade han sin forna uppfattning i den utsträckning att
han kunde konstatera: »Ett står fast: Gustav Adolf har ingenting
velat uppoffra av tronens rättigheter» 1.
2.
I det följande upptar professor Ahnlund frågan om
tidpunkten för regeringsformens tillkomst. Han förlägger denna till
Gustav Adolfs livstid.
Som stöd härför anför professor Ahnlund först och främst
Axel Oxenstiernas egen uppgift: att han författat regeringsformen
under sin guvernörstid i Preussen 1629—1631 och vid sin avresa
medfört konceptet till konungen i Tyskland. Men denna uppgift
är naturligtvis otillräcklig som bevis; professor Ahnlund inser det
tydligen själv då han tillägger: »för så vitt det alltjämt är tillåtet
att skänka tilltro till hans egna ord». Nästa led i hans
bevisföring blir därför att genom »en logisk interpretation» av ett
kungens brev till kanslern få fram »hur regeringsformen
sysselsatt Gustav Adolfs tankar». Kungen skriver från Wiirzburg 1631
att han har svårt att beställa »våra egna rikssaker och de kvarter
som efter oss bliva på ryggen», när han nu kommit så långt upp
i landet. Då han kanske ej så snart får tillfälle att återvända
hem, ber han kanslern komma för att rådslå »både om landsens
regering såväl som andra consilier» 2. Detta: att Gustav Adolf vill
träffa anstalter både för hemlandet och de besatta kvarteren i
norra Tyskland är helt naturligt. Men man måste onekligen
förvåna sig över den interpretation som här får fram en
regeringsform. Det är detta professor Ahnlund får fram. Lika gärna
skulle man kunna utläsa vad som helst, endast det anginge
»landsens regering».
Professor Ahnlund för i det följande andra argument i
marken för regeringsformens tillkomst under Gustav Adolfs tid. Först
regeringsformens vidlyftiga bestämmelser för konungs frånvaro
och sjukdom: dessa skola ej gå »rätt väl samman med en
förmyndarregerings perspektiv». Men därför att Gustav Adolfs långa
1 Geijer: Om vår tids inre samhällsförhållanden; utg. av S. J. Boethius
1903, s. 58.
2 AOSB II: 1 s. 748.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
