Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634 (Nils Ahnlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634.
233
så grovt är, att det med rätten
hjälpas måste, såsom särdeles där
det heder, ära, liv och leverne
angår, då stånde dessa till rätta inför
Konungen och Riksens Råd, och
vad där slutes, det have ingen rätt
att kvälja.
så grovt är att det med rätten
hjälpas måste, och dock icke liv
eller ära angår, då stånde dessa
till rätta inför konungen och
riksens råd, och vad där slutes, det
have ingen rätt att kvälja. Men
vid konungens död eller omyndiga
år eller där saken går liv och ära
an, då hålles en sådan rättegång
däröver, som i den 9-de punkten
förmält är.
Som vi se förekommer denna passus om konungens
avgörande roll ej blott i utkastet utan även i regeringsformen.
Skillnaden mellan de bägge paragraferna gäller något annat.
Regeringsformen tillfogar nämligen att »vid kungens död och omyndiga
år eller där saken går liv och ära an» skall rättegången hållas
inför den i par. 9 — motsvarande utkastets par. 8 — inrättade
domstolen. I det förra fallet, vid konungens död eller omyndighet,
blir det ingen större skillnad mellan utkastet och regeringsformen,
ty enligt utkastet skulle domen då tydligen fällas av regeringen —
konungens ställföreträdare — och rådet, enligt regeringsformen
av ovannämnda domstol, bestående av rådet och
ämbetsmanna-organisationens spetsar överhuvud (16 ff.). I det senare fallet
»där saken går liv och ära an», föreligger däremot en skillnad.
Men denna är icke av någon verkligt djupgående natur. Den
»konungens avgörande roll», som professor Ahnlund med orätt
trott sig finna endast i utkastet, är i realiteten ganska
betydelselös. Även enligt utkastet inskränkes nämligen konungens
maktutövning i hög grad så snart det gäller rättegång, i vilket fall han
dömer tillsammans med rådet. I själva verket torde hela den
»djupgående» avvikelsen mellan utkastet och den slutliga
regeringsformen i denna punkt närmast vara att fatta såsom en
rättelse av en inkonsekvens i utkastet. Dess 8-de paragraf —
regeringsformens 9-de — hade nämligen redan överlämnat
utomordentliga brott av personer i »hög condition» åt den speciella
domstolen. I uniformitet härmed hänskjuter nu regeringsformen
rättegång över helt kollegium eller en av de fem höga
ämbetsmännen i saker som »gå liv och ära an» till samma domstol.
Detta var de fall1 där skillnaden mellan utkastet och rege-
1 Som tredje fall av skillnaden mellan utkastet och regeringsformen
upptar professor Ahnlund par. 41 om ämbetsmännens löner. Detta är oegentligt,
då det här ej kan vara fråga om den obetydliga skillnaden mellan utkastet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
