Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mercatura Rutlienica.
253
ner inbjöds. Henrik III av Frankrike informerades i ett
brev: »vi ha givit tillstånd, att köpmännen från edra länder
kunna komma med allehanda handelsvaror och besöka
våra . . . och återvända och passera obehindrat och fritt, utan
någon förlust eller besvär» 1. Den engelska korporationens
försök att få monopol på handeln misslyckades. »Hur skulle
man kunna stänga den väg, som Gud har skapat, den stora
sjö-oceanen.» Men alla de köpmän, som handlade på och
genom Arkangelsk, önskade få läckan via Finska Viken in
till den ryska marknaden tätad; så länge den fanns kunde
för dem okända varukvantiteter, vilka omkullkastade deras
på importsiffrorna i Arkangelsk grundade priskalkyler,
uppträda på den ryska marknaden.
Utom i de vinster, som kunde göras i varuomsättningen
med Ryssland, fanns för de västeuropeiska köpmännen ett
annat eggande moment i den ryska traden: möjligheten av
transitering av orientaliska varor över Ryssland. De
djärvaste och mest geniale av tidens företagare drogs mot
handeln med dessa varor. Och det var under brottningen med
de problem, som denna handel ställde, som de nya och för
den fortsatta kapitalistiska utvecklingen grundläggande
skapelserna och upptäckterna gjordes. Inte blott den nya
kunskapen om jordklotet, de nya stora skeppstyperna, den
förfinade navigationstekniken utan även de nya
kapitalassociationsformerna, de stora kompanierna, var ett resultat av
denna företagarverksamhet, vars projekt, då de misslyckats,
för eftervärlden ofta tett sig fantastiska och
verklighetsfrämmande. Tanken att frakta de orientaliska varorna genom
Ryssland till Västeuropa — som på nutiden, vars
föreställningar om handeln med Östern är bundna vid sedan långt
tillbaka fastlagda banor, kan verka som en romantisk idé —
var för 1400-talet långt mindre fantastisk än tanken att
kringsegla Afrika. Även om denna gamla handelsväg under
medeltiden varit bruten, hade dock genom handeln folk till
folk hela tiden liksom droppvis Österns kostbarheter kunnat
3 Eck, 356.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
