Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Per Nj’ström.
till Astrachan och västeuropeerna till Colmogorod,
residensstaden i norr, 12 mil innanför Arkangelsk \ Även om inte
denna plan förverkligades, syftade de politiska åtgärderna i
denna riktning. I dessa storköpmäns intresse
återupplivades och utökades de i gammal rysk rätt vilande tsaristiska
inköpsmonopolen och förköpsrättigheterna på vissa varor 2.
Utom i ett fåtal städer hindrades de främmande att handla
med tillresande ryska och orientaliska köpmän. Tullarna
började också användas som vapen mot västeuropeerna.
Dessa åtgärder träffade även handeln över Arkangelsk
men drabbade naturligtvis hårdare den mindre
motståndskraftiga nya handelsvägen. När de revalska
köpmannafamiljernas emporiumprivilegium äntligen var brutet, fann sig
sålunda de svenska politikerna hindrade i sitt program av
det moskovitiska handelskapitalet, en ny makt i öster, med
vilken de inte hade räknat. Det visade sig att 1640-talets
libertas commerciorum-principer blev resultatlösa. Skulle
programmet kunna genomföras måste nu det moskovitiska
handelskapitalets expansion brytas. Och detta kunde endast
ske med politiska påtryckningsmedel och med våld. Efter
en kort »frihandelsperiod» blev den svenska politiken i denna
fråga imperialistisk.
För att bryta ned den nya handelspolitiken menade
de svenska politikerna sig ha ett påtryckningsmedel, som
de västeuropeiska makterna saknade: de kunde hänvisa till
de gamla traktaternas från Teusina och Stolbova
bestämmelser om rätt för svenska undersåtar att handla fritt i hela
Ryssland. Där fanns dessutom en klausul om att tullen på
båda sidor skulle vara lika; om rättigheten för svenskarna
att ha hov i Novgorod, Pleskow och Moskva. Med stöd av
dessa bestämmelser skulle den svenska politiken slå en bresch
i det moskovitiska handelskapitalets ställning. Den skulle
framtvinga att hovens antal ökades. Viktigast var att ett
dylikt upprättades i Jaroslav, som var slutstationen för Vol-
1 Rodes, 263.
3 Rodes, 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
