Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Erik Lönnroth.
1464—65. Deras strävan hade redan 1457 varit inriktad på
att återvinna regeringsmakten i landet, som en äldre
generation, bröderna Bengt Jönsson och Nils Jönsson (Oxenstierna)
hade utövat under Kristoffer av Bayerns tid. Men samtidigt
hade Oxenstiernor och Vasar konsekvent kämpat för den
svenska rådspolitikens hävdvunna principer. Konflikten med
Christiern I hade sitt ursprung i dennes tyngande extraskatter
och benägenhet att styra länen med pålitliga män, som hade
stått utanför upprorspartiet av år 1457. Den förnyade
striden med Karl Knutsson 1464 föranleddes av dennes tendens
att söka komma till samförstånd med Danmark för att göra
sig oberoende av sina tillfälliga hjälpare, ärkebiskopens
släktingar. Alla Oxenstiernornas uppror voro mer eller mindre
folkrörelser: upplandsbönderna och dalkarlarna följde dem
1457, de förras skattevägran och ärkebiskopens solidaritet
med dem 1463 hade direkt framkallat dennes fängslande, och
rikets allmoge, framför allt dalkarlarna, stredo under biskop
Kettils ledning 1464 mot kung Christiern. Vid striderna med
Karl Knutsson i slutet av 1464 deltogo bönder på
Oxenstiernornas sida, ehuru då dalkarlarna hade slutit sig till deras
motståndare K Ännu vid sin seger på nyåret 1465 kunna
Oxenstiernorna anses ha företrätt en stark och vida spridd
politisk opinion.
Karl Knutsson abdikerade den 30 januari 1465 mot att
han erhöll Raseborgs och Korsholms län i Finland till livstids
underhåll. Sverige regerades därefter av Jöns Bengtsson och
biskop Kettil som riksföreståndare; efter den senares död
samma år var ärkebiskopen ensam regent. Av rikets
slottslän innehade Jöns Bengtsson Stockholm och Almarstäk, Erik
Nilsson Västerås, Örebro och Stegeborg, Christiern Bengtsson
Kastellholm, Ivar Gren Axvall, Erik Nipertz Älvsborg och
Erik Karlsson Rumlaborg. Christiern I hade ingått förlik-
1 Sturekrönikan, Svenska Medeltidens Rimkrönikor utg. av G. E.
Klem-ming 3, Sthlm 1867, v. 431 f.; Scriptores Rerum Suecicarum II. 1, s, 162;
Diplomatarium Christierni Primi, utg. av C. F. Wegener, Kbhvn 1856, s. 151
f.; S. R. S. III. 1, s. 28 f.; S R. S. I. 1, s. 181; Sturekr. v. 1041 f.; Olai Petri
Svenska krönika, utg. av G. E. Klemming, Sthlm 1860, s. 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
