Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget på Brunkeberg ocli dess förhistoria.
167
Sölvesborg med västra Blekinge och övertog 1466 efter
bröderna Olof, Filip och Erik Gotland med Visby och
Visborg. Laurens Axelsson innehade Skelskör på Själland och
Stege på Möen. Barnen till en avliden broder, Filip
Axelsson, hade i pantlän Tranekærs slott med hela Langeland \
Dessa Axelssönernas stora landområden kunna synas
osammanhängande och tillfälligt hopbragta. I själva verket var
deras länsvälde i dess centrala delar, Åkes och Ivars
områden, uppbyggt med beräkning och konsekvens. Alltifrån
unionstidens början kan man hos några få danska och
svenska stormän skönja en strävan att samla gods och län
utmed eller på bägge sidor om den dansk-svenska gränsen
— män, som ofta vuxit hastigt i inflytande och rikedom
samt spelat en äventyrlig politisk roll. Den förste och
främste bland dem var Abx^aham Brodersson (Tjurehuvud),
länsherre i hela Halland, Kinds härad i Västergötland samt
Finnveden och Värend i Småland, ägare till 200 gårdar och
byar och avrättad 1410 av Erik av Pommern. Broder
Svensson av samma släkt, avrättad av Karl Ivnutsson 1436, var
häradshövding i Västra härad i Småland, härstammade från
Halland och hade vidsträckta gods där och i Värmland 2. Gustaf
Olsson (Stenbock) hade 1454 Älvsborgs län i pant och senare
Sunnerbo och Västbo härader i Småland, förvärvade gods i
Danmark, hade kredit för kontantlån hos Kristoffer av Bayern
och vacklade på 1450- och 1460-talen mellan Karl Knutsson
nostro Haffnensi in profesto sancti Nicolaj nostro sub secreto anno domini
millesimo quadringentesimo sexagesimo quarto.
1 A. Skoglund, De yngre Axelssönernas förbindelser med Sverige 1441 —
1487, Upps. 1903, s. 49 not 2, 88, 98, 135 f., 150 f.; K. Fabricius, En nordisk
lensmands liv i det 15:de århundrede, Sv. Hist. Tidskr. 1904, s. 218 f.
2 Om Broder Svenssons gods se Åke Axelssons jordebok i dennes
privatarkiv, Danska R. A. (gårdar köpta efter Broder Svensson) samt nr. 24, 379
och 438 i Svenska medeltidsregester 1434—1441, utg. av S. Tunberg, Sthlm 1937.
I övrigt se C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, 3 :dje uppl. Sthlm
1911, passim, samt artiklarna Baad, Abraham Brodersen, och Baad, Broder
Svendsen i Dansk Biografisk Leksikon, utg. av C/F. Bricka och P. Engelstoft,
I, Kbhvn 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
