Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Erik Lönnroth.
rala och privatekonomiska handlingar från unionstiden och
den tidiga Vasatiden visa, att skatt och avrad i dessa
landskap varit baserade på tillgångar i boskap och
boskapsprodukter, särskilt smör; prestationen må sedan ha utgått in
natura eller varit omräknad i penningar. Dessa produkter
ha vid sidan av Bergslagens malm varit Sveriges viktigaste
exportartiklar — 1300- och 1400-talens sporadiskt bevarade
tullräkenskaper från Liibeck och Danzig giva tydligt
vittnesbörd härom 3. Och de naturliga exportvägarna från större
delen av Västergötland och Småland följde ådalarna till
Halland, Skåne och Blekinge och mynnade ut i danska hamnar.
Den nordiska unionen har främjat handelsutbytet över
gränsen: Abraham Broderssons och Nils Jönsson Svarte Skånings
län i de svenska gränsdistrikten fritogos från den allmänna
indragningen av pantlän i Nyköpingsrecessen 1396 och kunde
under den följande fredstiden utnyttjas av sina danska herrar 2.
Principen, att danskar och svenskar fritt skulle kunna fara
till varandras riken »om sin bärgning», ingick som ett led i
unionsfördragen alltifrån 1439 3. Det förefaller, som om dessa
gynnsamma politiska betingelser återverkat på
kommunikationsförhållandena: man har daterat tillkomsten av bl. a.
den viktiga vägen från Värend till Vä över Loshult till
början av unionstiden 4.
De stormän, som kunde slå under sig skatt och
godsräntor i gränsdistrikten och samtidigt voro herrar i de danska
städer, där smöret och de övriga boskapsprodukterna
avyttrades, intogo en avundsvärd ställning i Norden. De kunde
i motsats till de flesta andra länsherrar räkna på ett stadigt,
kontant överskott på sin förvaltning. De behärskade en
internationell exportnäring, som skapade likvida kapitaltillgångar
och därmed rikedom och politisk makt. Detta förhållande
1 För 1300-talet se W. Koppe, Lubeck-Stockholmer Handelsgeschichte
im 14. Jahrhundert, Neumunster i. H. 1933.
2 Sveriges Traktater 2, s. 660.
3 Sveriges Traktater 3, s. 185 f.
4 A. Vej de, Borgar och samfärdsleder i medeltidens Värend,
Hyltén-Gavalliusföreningens årsbok 1925, s. 163 f. Se även dens., Erik XIV och
ödeläggeisen av Ronneby 1564, Scandia II, (1929).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
