Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget på Brunkeberg ocli dess förhistoria.
179
och meniga allmogen, Eders Nådes skattskyldige undersåtar
av Dala och fullmäktiga sändebud av Hälsingland,
Gästrikland, Medelpad, Ångermanland och all Norrbotten, Roden,
Fjärdhundraland, allt Uppland och allt Västmanland». De
förklarade, att »hela meniga Sveriges allmoge, både
köpstadsmän och alla andra» kallade honom att återvända till riket
och kronan, och de bådo honom om tillgift för tidigare
uppror. Skrivelsen försågs med utvalde biskopen Lydekas i
Västerås, Nils Stures, staden Västerås’ och landet Dalarnas
sigill och sändes till kung Karl med riksrådet Johan
Chri-stiernsson (Vase) och fem andra namngivna män, varibland
en väpnare och en borgmästare
Erik Axelsson inskred ej, såvitt känt är, mot Nils Sture
och hans anhängare, som med denna åtgärd bröto med kung
Christiern och satte en gräns för Erik Axelssons egen
regeringsmyndighet. Vid uppgörelsen med Erik Nilsson övertog
Nils Sture Västerås’ län och förklarade sig inneha det på
kung Karls vägnar 2.
Tidigt på våren 1467 utbröt inbördeskriget på nytt i
Sverige. Jöns Bengtsson begav sig till Öland, medan hans
släktingar angrepo Nils Sture 3. Nu ingrep även kung
Christiern i striden; en brytning inträdde mellan honom och
Axelssönerna. Den fick genomgripande verkningar på
unionskrisens vidare utveckling.
V.
Orsakerna till striden mellan Christiern och
Axelssönerna ha blivit mycket diskuterade i historieskrivningen. Så
mycket står fast, att Ivar Axelssons giftermålsförbindelse med
Karl Knutssons familj varit den åtgärd, som givit
uppränningen till senare politiska kombinationer. W. Mollerup och
1 Styffe, Bidrag 3, s. 174 f.
2 Skoglund a. a. s. 122 f.
8 Olai Petri Svenska Krönika, utg. av G. E. Klemming, Sthlm 1860,
s. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
