Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget på Brunkeberg ocli dess förhistoria.
199
stiern »så skicka det, att dessa tre riken måtte komma
samman i ett kärligt förbund, som de voro på konung
Kristoffers tid med sådan förbättring, som dessa tre rikens råd
tyckes nyttigt vara»; han skulle lämna försäkring på att hålla
Sveriges rätt, friheter, privilegier och sedvänjor. När allt
detta var gjort, så att Sveriges inbyggare voro förvarade i
alla ärenden efter »tesse III rikesins radh god tykke»,
skulle Christiern anammas och behållas som fullmäktig
konung i Sverige. Fördraget hänsköts till bekräftelse av
Sveriges råd och inbyggare på ett möte i Arboga. Slutligen
skulle tvisten mellan Sveriges råd och inbyggare och kung
Christierns svenska anhängare avgöras inför de tre rikenas
råd genom förlikning eller rättegång \
Vad är den politiska innebörden av detta fördrag?
Först och främst innebär det från svensk sida ett
uppgivande av det nationalistiska program, som hade hållit uppe
Karl Knutssons konungadöme. De svenska och danska
rådsdelegaterna funno varandra nu som ofta förr i planen
att återupprätta den konstitutionella unionen, förbundet från
konung Kristoffers tid. Den svenske riksföreståndaren och
hans män ha kapitulerat inför det yttre hotet och inför en
opinion, som krävde fred, även mot priset av Christierns
återtagande. De ha sökt skapa så starka garantier som
möjligt gentemot konungen genom att falla tillbaka på den
konstitutionella linjen.
Men de fyra svenska delegaterna representerade ej blott
Sveriges råd och inbyggare utan även de med Sverige
förbundna danska Axelssönerna. Den fredliga uppgörelsen skall
enligt fördraget utsträckas även till dem. Detta skall ske i
den formen, att man börjar det överenskomna fredsmötet
med rättegång eller förlikning mellan dem och konungen.
Därefter skall unionen stadfästas och Christierns
handfäst-ning utformas, och först »när allt detta är gjort», skall
Christiern erkännas som svensk konung. Som en
kompletterande åtgärd kommer uppgörelsen mellan rådsmajoriteten
1 Sveriges Traktater 3, s. 302 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
