Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund.
13
III.
Det är sedan gammalt känt, att Gustav III stod under
inflytande av fysiokraterna och att detta förmedlats av Karl
Fredrik Scheffer, vilken i sin broschyr »Bref till deras
excellenser Herrar Riksens Råd i ett angeläget ämne» (1769) gjort
ett kortfattat sammandrag av deras samhällslära. Men ännu
har ingen undersökt i hur stor utsträckning läran
inpreg-nerade konungens politiska åskådning. I svensk forskning
har fysiokratismen alltid uppfattats som blott en
nationalekonomisk åskådning, vilken lika ensidigt gynnade jordbrukets
intressen som merkantilismen gynnade manufakturernas, en
uppfattning som går tillbaka på den polemiska karikatyr,
som Adam Smith gjort av denna lära, som dock var
grundläggande för hans egna principer om den fria konkurrensen
och intresseharmonien i samhället1. Härigenom har
föreställningen om att finansministern Johan Liljencrantz var
fysiokrat kunnat uppstå, ett missförstånd, som dock
undanröjts genom Åke Esséns avhandling om hans handelspolitik 2.
Redan en flyktig blick på konungens tal och propaganda torde
emellertid visa att fysiokratismen gav honom hans världs- och
samhällsåskådning. Den gav honom hans teoretiska
motivering för enväldet, vilket sålupda överensstämde med den
exakta vetenskapens sista ord. Men liksom en
socialdemokratisk regering — för att inte utmana — inte gärna kläder
de åtgärder, som syfta mot en socialistisk omformning av
samhället, i socialistisk dräkt, så undvek Gustav III den
fysiokratiska terminologien i 1772 års författning och
överdrev i stället dennas sammanhang med äldre svenska
författningar, ett mycket skickligt politiskt trick, som ännu
narrar statsvetenskapsmännen 3. Den är skriven med den
1 Adam Smith, The wealth of nations. IV, kap. 9.
2 A. Essén, Liljencrantz som handelspolitiker (1928).
3 Syftet med det på offentligt uppdrag av A. Schönberg författade
författningshistoriska arbetet »Historiska Bref om det svenska regeringssättet
i äldre oeh nyare tid» var att konstruera en kontinuitet mellan 1772 års
författning och äldre svensk statsrätt. Anders Schönbergs Historiska bref
(1849—51), I, XXI, XXIII och flerestädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
