Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning. 33
som lockat Brusewitz, som bekant den nya skolans skapare,
att syssla med 1809 års författningskris, nämligen
representationsproblemet. På motsvarande sätt kunde också
förhålla sig med stilhypotesen. Låt vara att icke den totala
grupperingen av statsorgan och statsfunktioner är utländsk.
Varje institut för sig är dock redan så komplicerat, att
Brusewitz’ tes om byggnadsstenar och byggnadsstil vore tillämplig
på något sådant i och för sig. Och härvid kunde man
fortsätta långt. Det är svårt att säga, när man nått fram till
byggnadsstenarna, de ur konstitutionell synpunkt odelbara
atomerna.
Det är detta Erik Fahlbeck försökt med avseende på
ett så viktigt statsrättsligt institut som det, han kallar
riksrättsinstitutet men lika väl kunde kallat statsrådets
straffrättsliga ansvarighet. De disparata elementen av inhemskt
ursprung ha, menar han, sammanförts och ombildats efter
ett enhetligt schema. Regeringsformens riksrättsinstitut har
»framgått såsom en syntes av frihetstidens och den
gustavianska epokens statsrätt under avgörande inflytande av
konstitutionalismens doktrin, sådan densamma utformades
i 1791 års franska författningsbestämmelser» \
Fahlbecks teori, som förvånar hos sin upphovsman —
hans fader har ju kraftigare än andra framhållit vår
författnings nationella karaktär och själv hade han först ställt
sig rätt kylig till Brusewitz’ uppfattning om 1809 års
författningskris 2 — vann omedelbart mästarens sanktion3.
1 Erik Fahlbeck, Riksrättsinstitutet i 1809 års författning, Uppsala 1924
s. 303 f.
2 Erik Fahlbeck, 1809 års grundlagsstiftning i ny belysning, Statsv.
Tidsk. 1917 s. 342 ff.
3 Vid bedömandet av Fahlbecks avhandling yttrade Brusewitz till
humanistiska sektionens i Uppsala protokoll den 10 dec. 1924. bl. a.: Fullt riktigt
synes mig vara, då förf. om dessa resultat (d.v.s. dem han kommer till
beträffande de historiska och idépolitiska förutsättningarna för
riksrättsinstitutets införande i 1809 års RF) sammanfattningsvis framhåller, att riksrätten,
om man uteslutande håller sig till domstolen, visserligen är en typisk
inhemsk rättsprodukt men att institutet som helhet, om man ser på den nya
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
