Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hasse Petrini, Visan om Pernau och Reval 1565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Hasse Petrini.
sijdhe, eftter som man såge gerne schee schulle, på thet Folchet
blefue ther igenom thes frijmodigere» 1.
Huruvida den visa vi ovan behandlat kom att få någon
omedelbar betydelse i Erik XIV :s tjänst kan ej påvisas. Däremot vet
vi, att den kom att få en verkningskraft utöver den direkt
aktuella. Då en historieskrivare på 1500-talet sammanskrev sin
krönika var hans källstoff i allmänhet av begränsad karaktär, han
hade ej den tillgång till källor, som kommer den nutida
historikern till del. Men även om somliga av tidens krönikörer hade
tillfälle att gripa djupare i källstoffet, att begagna urkunder och
dokument, rapporter, brevmaterial eller sådant, är det ej säkert
att han gjorde det, om lättare till hands liggande material stod
honom till buds, t. ex. redan tryckta relationer, flygskrifter o. a.2.
Erik XIV:s krönikeskildrare Rasmus Ludvigsson har byggt upp
sina olika krönikor på en mycket disparat källsamling, på vilken
här ej är tillfälle att ingå3. Om man emellertid undersöker
Rasmus Ludvigsson krönikor, den tryckta »Erik XIV:s Crönika»
som de olikartade handskrifterna 4, skall man finna, att episoden
angående händelserna vid Reval i augusti 1565 finns berörd
nästan överallt, från den korta notisen i en handskrift: »Fick
härmästaren förräderlig och swikligen Perno och sedan Perno Slåt
ifrån the swenske» till den mer detaljrika framställning som den
tryckta editionen rymmer. Men ej nog härmed; själva detaljerna
i visan återfinnas även hos Rasmus Ludvigsson och det i sådan
utformning, att man misstänker mer än en tillfällighet. För
översiktlighetens skull parallellställa vi de gemensamma ställena:
Ein neme Liedt, Rasmus Ludvigsson,
str. 5 S. 280.
Vnd wie ihn die verretterey thet gelingen, På then ll:te dag Au-
Wolten sie die Schweden gar aus Liefland gusti drog Härmästaren
dringen. i Liffland in för Räfle
Fur Reuell sind sie gezogen, stad
1 Hist. Samlingar, utg. av G. Adlersparre, 1798, s. 20.
2 Från Tyskland känna vi till, att Sleidanus, reformationstidens mest
bekante historieskrivare, som hade rik tillgång till urkundsmaterial, mycket
gärna begagnade flygskrifter i sina verk. (V. Weise: Über Quellen der
Gom-mentare Sleidani, 1879, s. 10).
3 Jag ämnar senare i en större sammanhängande framställning
behandla Rasmus Ludvigssons krönikor såväl i avseende till källor som till deras
betydelse för den äldre historieskrivningen.
4 Erik XIV:s Grönika, tr. i Handl. rör. Skand. Hist. XII. s. 247;
handskrifterna, mestadels i avskrift, finnas på Kungl. Biblioteket, Upsala
Universitetsbibliotek och Linköpings Stiftsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
