Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Muhammed, Karl den store och Rurik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Muhammed, Karl den store och Rurik.
191
Kunna myntinskrifterna säga något? År 696
reformerade Abd el Melik kalifatets myntväsende. Mynten fingo
den sedermera brukliga kufiska typen och försågos med
religiösa inskrifter, som blevo bestående. Det arabiska myntet
förkunnade: det finns ingen Gud utom Gud, den ende, och
Muhammed är hans profet. Samtidig med Abd el Melik
var kejsar Justinianus II i Konstantinopel. Han övergav i
guldmyntningen den dittills bestående typen med inskriften
Victoria Augusti på baksidan och införde en ny, som efter
ikonodulernas slutgiltiga seger blev bysantinsk
huvudmynt-typ. På denna läses kring ett Kristushuvud orden Jesus
Christus rex regnantium. På kufiska mynt bär kalifen titeln
»Guds tjänare»; Justinianus II kallade sig på sin nya
mynttyp servus Christi. Så propagerade efter den kulturella
splittringen också myntstyckena för de olika religionerna,
de togo del i den kamp, som med penna och svärd fördes
mellan bekännelserna. Ungefär ett århundrade senare
började också frankerrikets denarer att ta del i debatten:
oförmedlat dyker på mynt, som tillskrivas Karl den store, upp
en ny inskrift; den är vanlig på mynt från Ludvig den
fromme. Kort förkunnar den: Christiana religio. Att denna
myntens kamp visar splittring är självklart, men den visar
ävenledes — inte isolering — utan beröringspunkter och
förbindelser mellan de kultursfärer, vari de kämpande mynten
hörde hemma K
Ytterligare en omständighet i samband med
myntinskrifterna är värd att nämnas. I karolingerriket brukade
man efter merovingisk förebild ange myntens ursprung från
en stad, en borg, en landsdel. På samma sätt i kalifatet
1 De kämpande mynten ha föga uppmärksammats inom den
numis-matiska forskningen, deras betydelse och innebörden av deras kamp ha
förbisetts. Enstaka observationer ha gjorts av J. v. Karabacek: Zur
orientalischen Altertumskunde 2, Sitzungsberichte der philosophisch-historischen Klasse
der kaiserlichen Akademie der Wissenschaften, 161, 1909, s. 33 f. n. ;
Lavoix a. a. 2 s. XXX; A. Suhle: Christiana religio, Wörterbuch der
Münzkunde, ed. F. v. Schrötter, 1930. — Angående de bysantinska Hinten, varom
ingen samlad framställning finnes, se W. Wroth: Catalogue of the imperial
Byzantine coins in the British Museum 1—2, 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
