Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Muhammed, Karl den store och Rurik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Muhammed, Karl den store och Rurik.
217
bord på båtar och fara över Djordjans hav till olika
punkter på dess kust. Någon gång föra de sina varor på
kameler från Djordjan till Bagdad, där slaviska eunucker
tjänstgöra som tolkar till dem
Det läge, vari Norden handelspolitiskt befann sig, är
enastående i dess historia. Förhållandena under denna tid
voro direkt motsatta de eljest normala. Annars har
Östersjöområdet alltid importerat ädelmetall från västerlandet
och dit exporterat brorslotten av sina produkter. Men
under det orientaliska silvrets ålder gingo dess viktigaste
produkter åt öster och silverströmmen kom från detta håll.
Av vilken art voro då på denna tid
handelsförbindelserna mellan Norden och Västeuropa?
Det arkeologiska fyndmaterialet från Sverige visar, att
åtskilliga varor, bl. a. svärd, glas, keramik, infördes från
frankerriket. Fynd i Östeuropa låta oss se, att frankiska
svärd nådde även dit. Uppgifterna i den arabiska
litteraturen om russisk svärdexport till Bysans och om arabisk
svärdimport från Bulgar torde säkerställa, att nordborna i
Östeuropa vid sidan av den viktiga handeln med slavar och
pälsverk även drevo transitohandel med frankiska svärd 2.
Svårare är att fastställa vad nordborna gåvo västern i
utbyte. Det var väl alltjämt pälsverk, men knappast i samma
utsträckning som under äldre karolingisk tid. Huvudfrågan
är här: gjorde den från öster kommande silverströmmen
halt vid Nordens — och Mellaneuropas — gränser åt väster?
Eller överskred den dessa och ingick sålunda silver i det,
som från Norden kom till Västeuropa?
Vi ha ovan sagt, att det västerländska
skattfyndmateri-alet till följd av det härskande penningsystemet inte
nämnvärt kan reagera för en aldrig så betydande import av
utländska mynt. Så är fallet även här. Det finnes bland de
inte särskilt talrika västeuropeiska skattfynden från seklet
efter år 850 sådana, som otvivelaktigt rymma dirhemer,
komna över Norden. Många äro inte dessa mynt, men dock
1 Ibn Chordadhbeh a. ed. s. 115 f.
2 Se till ovanstående främst Arbman a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
