Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Muhammed, Karl den store och Rurik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Sture Bolin.
förde alltjämt dirhemer till Norden, mest yngre men även
äldre. Den var dock inte tillräckligt stark eller tillräckligt
långvarig för att beröva mynten från 900-talets början deras
majoritetsställning i fynden. På grundval av ett visserligen
bristfälligt material kan man räkna ut att under
förutsättning av oförminskad import från öster och ingen export
från Norden, borde dirhemerna från 900-talets två första
decennier under 930-talet utgöra 86 % och under 960-talet
56 °/o. I det stora skattfyndmaterialet från Gottland kunna
vi se, att i verkligheten de nämnda mynten under 930-talet
utgjorde 84% och att de fram till 960-talet sjunkit till 54 °/0
av myntstocken 1.
Så visar det sig, att de äldre myntens kvarblivande i
skatterna samt uppkomsten av olika typer i materialet äro
företeelser av synnerligen stor betydelse; de områden, där
de äldre mynten kvarbli i fynden, Norden fram till
970-talet, därefter Östslavien, bildade i tur och ordning den
orientaliska silverströmmens slutpunkt.
Men varför kunna i 800-talets skatter inga sådana
differenser iakttagas mellan fyndområdets olika delar som i
900-talets? Varför markerar under 800-talet ingenstädes de
äldre myntens kvarblivande i fynden någon gränslinje för
den orientaliska silverströmmen? Den enklaste förklaringen
härtill måste vara att det under 800-talet inte fanns någon
sådan gränslinje utan att dirhemerna då gingo fram över
hela fyndområdet utan att någonstädes därinom — och inte
heller vid dess västgräns — stöta på någon oöverstiglig
barriär; sålunda skulle silverströmmen verkligen under
800-talet och därjämte 900-talets början ha trängt in i
Västeuropa.
Avgörande bevis härpå gå givetvis inte att prestera,
men starka skäl tala för att Skandinavien under skedet närmast
1 Vasmer har i flera av de ovan s. 216 n. 1 nämnda arbeten sett några
av de här redovisade företeelserna i materialet. Han har emellertid — främst
på grund av otillfredsställande statistisk behandling av materialet — inte
kunnat klargöra företeelsernas innebörd. Hans försök att tolka dem måste
anses helt förfelade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
