Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Holmberg, Samtida norsk historia (Wilhelm Keilhau)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtida norsk historia.
253
Ovanstående reflektioner äro föranledda av Wilhelm
Keil-haus: »Det norske folks liv og historie i vår egen tid».
Den grundläggande tanken i denna och de tre föregående
volymerna av hans Norge-historia framträder med skärpa, när
man genomläst även det fjärde och avslutande bandet. Avsikten
har tydligen varit att förklara nutiden utan att göra våld på den
historiska sanningen . Urvalet av stoff torde ha betingats av
dess värde för uppbyggandet av det nu existerande Norge.
Författaren skriver själv i förordet: »Den appellerer derfor ikke bare
til dem som har historisk instilling, men også til de kretser som
utelukkende koncentrerer sine interesser om vår egen tid». Mot
en syntetisk skildring av sådant slag kan alltid anmärkas, att
författaren borde ha tagit med det ena eller det andra. En sådan
anmärkning löper väl till slut ut i debatten om ett sammanfattande
arbete skall skrivas före eller efter detaljundersökningarna, såsom
ett arbetsprogram och diskussionsinlägg eller såsom en
sammanställning av redan vunna resultat.
Historien om Norges nutid är komponerad kring det
händelseförlopp, som till september detta år varit den avgörande faktorn
i de senaste generationernas liv, världskriget. Framställningen
inledes med en överblick av befolkningsutvecklingen, som i
väsentliga drag visar en tendens liknande den i Sverige. Vad man i detta
kapitel saknar är förbindelsen mellan emigrationen och
jordbrukets utveckling. Har icke den av Keilhau påpekade
omläggningen från spannmålsodling till kreatursavel under senare
kvartsseklet av 1800-talet spelat någon roll för arbetstillgången och
därmed för emigrationen bredvid europeiska kriser och den
norska industriens utveckling? Anmärkningsvärd är den
måttliga urbaniseringen i Norge, ett förhållande, som i viss mån
berodde på att den norska industriens utveckling skedde med
elektriciteten som drivkraft, detta särskilt efter 1900. Därigenom kom
befolkningsanhopningen de mindre samhällena mera än
Kristiania och Bergen tillgodo. Skildringen av jordbruket är för övrigt
gjord med konkretion och elegans. Av intresse är den
upplysningen, att de norska böndernas teoretiska insikter till stor del
förmedlats genom de dagliga tidningarnas lantbrukssidor, detta
vid en tidpunkt, då dessa ännu icke fått samma betydelse i
Sverige. Man fäster sig där särskilt vid framställningens pointerande
av det intima samarbetet mellan teori och praktik, detta såväl
beträffande brukningsteknik och husdjursavel som den allmänt
ekonomiska planläggningen.
*) Jfr Eli F. Heckscher, Nutidssamhällets utvecklingstendenser, Ekon.
tidskr. 1939 I, sid. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
