Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Holmberg, Samtida norsk historia (Wilhelm Keilhau)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtida norsk historia.
255
rådlös men med en viss obenägenhet att lösa några problem på
längre sikt. »Sagt på bondenorsk var han en luring, uttrykt i den
internasjonale ordføring en født diplomat». Såsom Keilhau
framhåller, var han själv hårt engagerad i efterkrigsårens politik i
Norge, och hans bedömning av valutapolitiken och andra
förhållanden bär därför i viss mån prägeln av den ena stridande
partens uppfattning.
Vid recensionen av de tidigare delarna av Keilhaus arbete
har påpekats hans glänsande förmåga att teckna porträtt av
människor. Den bild han ger av Frithiof Nansen i denna sista del
är en värdig pendang till porträttet av stortingspresidenten
Christie, portalfiguren i Keilhaus verk om Norges historia efter
skilsmässan från Danmark.
När man i en låt vara populär historia läser en allvarlig
analys av orsakerna till det norska fotbollslandslagets
framgångar, Ivar Ballangruds skridskosegrar och Sonia Henies
film-karriär, blir man först chockerad, sedan övertygad. Idrotten och
filmen torde ganska säkert såsom idealbildare och utformare av
den personliga livsstilen spela en roll, kvantitativt fullt jämförlig
med många års skolstudier. Man kan beklaga eller glädjas över
detta förhållande, men icke bortse från det. Skildringen av den
andliga kulturen karakteriseras av okonventionella och
pregnanta författare- och konstnärsporträtt; litteratur och konst
analyseras såsom inlägg i en kulturdebatt.
Vad som gör Keilhaus framställning så levande är att den
nästan alltid bär på ett rikt associationsinnehåll. Han besitter
en ypperlig förmåga att närma den skildrade epoken till nutiden,
icke genom halsbrytande paralleller utan genom att binda de
osynliga trådarna mellan det förflutna och nutiden och genom
förmågan av konkret ibland drastisk skildringskonst.
För att anknyta till utgångspunkten för vad här framförts,
professor Aage Friis analys av dansk historievetenskaps
nuvarande ställning såsom samhällsvetenskap, så ligger livskraften
i Keilhaus norska historia i att han givit den historiska
kommentaren till nutiden. Man kan mot en sådan historieskrivning
anmärka, att dess livskraft försvagas i och med att de
problemlägen förändras, som givit impulsen. Men kvar står, i motsats till
mycken annan historievetenskap, att den icke redan vid sin
tillblivelse var uteslutande »av historiskt intresse».
Nils Holmberg.
(Tryckt december 1939).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
