Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, När och hur Finland blev svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inflytandet från Sverige även Finlands fastland. Under
bronsåldern växer det. Svenskt gravskick samt vapen,
redskap och smycken av svenska former vinna insteg i
sydvästra Finlands kusttrakter, från Borgå i öster till Vasa i
norr. Fynden äro dock ytterst få; de områden, i vilka det
svenska kulturinflytandet dominerat, jämförelsevis små.
Sparsamma, men över hela Finland spridda bronser av östlig
typ från samma tid visa, att hela det östra, inre och norra
Finland fortfarande behärskats av en östeuropeisk kultur.
Fornfynd och fornminnen ha bragt klarhet över de
olika kulturströmmar, som under sten- och bronsåldern
bestämt Finlands historia och utveckling. Men vid
bronsålderns slut står forskningen inför en ännu olöst gåta. Från
denna tid — omkring år 500 f. Kr. — till det andra
århundradet e. Kr. saknas så gott som alla fornfynd och
fornminnen i Finland. Med rätt eller kanske snarast med orätt har
man ofta satt denna fyndlöshet i samband med ett
klimatomslag. En klimatförsämring skulle i den grad ha
försämrat människans levnadsvillkor i Finland liksom i det öfriga
Skandinavien, att den lett till stora utvandringar, till och
med till ren avfolkning. Vare härmed hur som helst:
omkring 600 år av Finlands historia äro höljda i ett
ogenomträngligt mörker.
När fornfynden åter vidtaga — i det andra
århundradet e. Kr. — ha stora förändringar inträtt. Järnet är
gagnsmetall; Finlands huvudförbindelser gå i annan riktning än
under bronsåldern. Sverige står i skymundan. I
fornsaksinventariet finnas endast ett fåtal föremål av svenska typer.
I stället uppträder i riklig mängd föremål av allehanda slag,
som ha sina motsvarigheter i de gamla Östersjöprovinserna
— Estland och Lettland — och i västra Ryssland och som
ytterst leda sitt ursprung från goternas dåtida land i
Ostpreussen. Fyndplatserna ligga tidigast i västra Nyland, i
norra hälften av Egentliga Finland, kring Kumo älvs nedre
lopp i Satakunda och i Kyrö älvdal i Österbotten; senare
vidgas fyndområdet till hela Egentliga Finland, övre
Satakunda och södra Tavastland. Finlands huvudförbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
