Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, När och hur Finland blev svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansmältning med den äldre befolkningen skall slutligen ha
bildats den egentliga finska stam, som vid vikingatidens
slut är bäraren av en självständig finsk kultur.
Varje kultur i Finlands forntid har på detta sätt
bundits till ett särskilt folk. Finlands äldsta historia har blivit
ett virrvarr av kulturbärande, invandrande och med varandra
sammansmältande folk.
Arkeologer och språkvetenskapsmän ha väl i regel
framhållit, att deras satser om alla dessa invandringar till Finland
endast äro hypoteser, för vilkas riktighet inga bindande bevis
kunna anföras. Men dessa hypoteser ha dock oftast
förväxlats med fastslagna fakta och fått tjäna som grundvalar
för stora luftiga konstruktioner. Ytterpunkterna för dessa
ha, som tidigare nämnts, varit: svensk bosättning och svenskt
herravälde i Finland ända sedan urminnes tid och — ingen
svensk nationalitet i Finland.
Det torde med skäl kunna hävdas, att arkeologer och
språkmän icke tillräckligt uppmärksammat de välkända
förhållandena, att kulturgräns och folkgräns ej behöva
sammanfalla och att både ett nytt gravskick och en ny materiell
och andlig kultur kan överföras från ett land till ett annat
utan invandring av nya folk. Historien har många exempel
härpå. Det kanske påtagligaste lämnar den kristna kulturens
genombrott i Skandinavien. Med kristendomen följde en
alltigenom ny materiell och andlig kultur med nytt gravskick
och många lånord. Den infördes utan invandring av ett
nytt folk. I själva verket: det arkeologiska och språkliga
materialet från Finlands forntid — gravar, stenyxor, lerkärl,
andra redskap och vapen samt lånorden i det finska språket,
obetydliga fragment från en kultur, som spänner över 5,000
år — är ett alltför tillfälligt, bristfälligt och ensidigt material
för att lösa frågorna om folk och ras i Finland under
forntiden. Materialet är så svagt, att det aldrig lyckats anföra
något bindande bevis mot satsen, att de nuvarande finnarnas
förfäder oavbrutet, alltifrån stenåldern innehaft Finland.
För här föreliggande fråga är det icke nödvändigt att
söka lösa den olösbara frågan om en svensk bosättning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
