Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Eli F. Hecksclier.
omorganiserades år 1770 1. Fjärde skeppundet reducerades
då formellt till hälften; men genom att en del av det
efterskänkta hade att utgöras till konststaten, som ju förut hade
underhållits av kronan och nu överfördes på Bergslagets
egen stat, så var lättnaden inskränkt till en ungefärlig
nedgång från 25 till 16 2/s # av produktionen. Samtidigt
reducerades tullen till något under hälften, från 75 till 36 d. k. m.,
det senare liktydigt med 2 rdr; men eftersom mässingsbruken
skulle få en särskild ersättning för ofördelaktiga följder av
reformen, till ett sammanlagt belopp av 2133 1j3 rdr,
begränsades förmånen härav. Samtidigt efterskänktes kronans
skuld till Bergslaget pä omkring 7100 rdr, betecknande
nog utan att kronans samtidiga fordran på Bergslaget till
ungefär två tredjedelar av samma belopp icke efterskänktes
utan endast ställdes på framtiden. En son till den förste
bergshauptmannen, sedermera sekreteraren i Bergskollegium
D. A. Hedenblad beräknade i en avhandling (1787), att
avkastningen för Bergslaget efter denna lindring var sämre
än förut, nämligen genom kopparprisets nedgång, varvid
visserligen beräkningen liksom i andra fall gjordes i
apologetisk! syfte till Bergslagets förmån. Ännu en nyordning
träffades år 1805, då åttonde skeppundet utbyttes mot tionde
skeppundet, sålunda 10 X naturaskatt, men å andra sidan
en hel del andra förmåner indrogs, så att utgivaren av den
viktigaste samlingen författningar till Bergslagets historia,
P. Linderholm (1849), på basis av 1848 års priser beräknade
ett också i detta fall mycket oförmånligt resultat för
Bergslaget, nämligen en nettoförlust på 62 500 rdr.
Att bördorna i alla händelser ej gjorde slut på
verksamheten är givet, eftersom den ej blott fortfor utan
därutöver alltid, efter förändringarna av 1692 och 1716, medförde
en positiv fjärdeparts-reveny och ett positivt kapitalvärde på
fjärdeparterna. Av bergs- och gruvtingsrätternas protokoll2
kan man få en fullt klar föreställning om fjärdeparternas
1 K. res. 19/2 1770 (BO).
2 Använda i S. K. B. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
