Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Påven Alexander III:s septemberbrev till Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander III:s septemberbrev till Norden. 93
att vända sig till brevsamlingen hos Sirmondi i dess helhet
med undantag av breven till Norden. Man har att söka
fastställa varifrån den stammar och den tid som den omfattar.
Företas en undersökning ur dessa synpunkter faller
genast den plats i ögonen som abbot Peter av St.-Remi
intar i samlingen. Undantar man breven till Norden och ett
fåtal andra, är samtliga ställda till abbot Peter, ensam eller
tillsammans med annan person; fåtalet andra rör hans
kloster, uppdrag som anförtrotts honom eller förhållanden som
intimt hört samman med hans intressesfer. Karakteristiskt
är vidare att mest alla breven i samlingen är daterade
Tus-culanum. Till orten har fogats månads- och dagsangivelser,
men årtalen uteslutits. Breven låter sig genom sina
dateringselement och genom sitt innehåll hänföra till bestämd
tidsperiod: 1171—1172, dock att något eller några av dem
kan vara redan från oktober—december 1170. Två brev
(n:o 2—3) är odaterade, men är att datera som de andra.
I början av samlingen har ett brev från 1170 30 juli (n:o
10), i slutet ett brev från 1169 (n:o 55) och ett från 1173
(n:o 54) kommit med.
Av vad här anförts är det tydligt att breven i samlingen,
om man ser bort från breven till Norden, är hämtade ur
ett och samma arkiv. Arkivet kan endast vara abbot Peters
arkiv i St.-Remi. Breven till Norden är från samma tid
som de andra och har fått plats mitt ibland dem. Ett
samband föreligger tydligen. Spörsmålet är vilket.
Några av septemberbreven till Norden rör missionen
till Estland och hedningarna däromkring. Vad har dessa
brev och andra som hör samman med dem att berätta om
sambandet?
I spetsen för missionen stod munken, senare biskop
Fulko. Denne, säger abbot Peter på ett ställe (DS I, 64),
har vuxit upp i kretsen hos oss; sin munkdräkt fick han
i klostret La Celle (in gremio nostre humilitatis coalescens
habitum religionis a nobis in monasterio Cellensi suscepit).
Munk var han alltså senast 1162. Han blev därefter vigd
till biskop av ärkebiskop Eskil (DS I, 66: Pauper iste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
