Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Bjurling, Specialtulltaxan för Skåne av år 1669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Specialtulltaxan för Skåne av år 1669.
113
spannmål antecknas, nämligen 79 1661, 20/10 1662, 16/n 1674, 8/5
1680, 13/5 1693, 16/io 1694, 3/i 1697, 5/2 och 23/n 1698, Vu 1699,
10/2 1700, 23/9 1710 och 24/’i 1714. År 1680 förbjöds t. o. m.
spannmålsutskeppning till det övriga Sverige. Ett liknande förbud är
känt från år 1674 \ Både förbuden och tillstånden synas ofta ha
utfärdats av generalguvernören på eget bevåg, vilken ibland rentav
glömde att underrätta regeringen om de företagna åtgärderna.
Den 19/4 1684 fick tullinspektören i guvernementet emellertid rätt
till att utfärda temporära exportförbud på oxar, hästar, spannmål
och viktualievaror, när dessa varor behövdes i landet2.
Anledningen till de prohibitiva åtgärderna var sannolikt en önskan, att
livsmedelspriserna ej skulle stiga så pass mycket, att
folkförsörjningen och den militära provianteringen fördyrades.
Den situation, som den svenska tullpolitiken framkallade i
Skåne, kan i korthet skisseras på följande sätt. Skåningarna,
som tidigare avsatt sina produkter särskilt på Lübeck och
Holland, där de samtidigt i retur hämtat sina importförnödenheter,
hänvisades nu för sin avsättning till de uppsvenska hamnarna,
vilkas långvariga tillfrysning omöjliggjorde skeppningar dit,
innan spannmålen »sammanbrände» (den skånska spannmålen
kunde nämligen ej ritorkas på grund av bränslebristen på
slättbygden) 3. Vid export till Holland och Norge hade man däremot
ej besvärats av ishinder. Det nu uppkomna läget fördyrade
vidare importen, eftersom man nödgades att göra dubbla resor —
om man överhuvudtaget var istånd till en sådan prestation. Den
gynnsamma fraktposition, som man förut haft gentemot utlandet
och vilken grundat sig på att importen varit mindre
tonnagekrä-vande än exporten (som ju bestått av skrymmande varor) alltså
ej endast förlorades utan byttes tillpåköpet i sin motsats. Och
dessutom försvårades importen i högsta grad genom den
valutabrist, som blev resultatet av den nedbringade exporten 4.
Nominellt kunde man nog täcka en del av importbehovet i Stockholm
— och man tog också t. ex. salt i returlast — men både kvalitativt
och kvantitativt brast det därvidlag, såsom livligt omvittnades
inför skånska kommissionen.
Någon större lättnad medförde 1669 års skånska
exporttulltaxa sålunda ej, i varje fall inte för spannmålshandeln. Siffrorna
för Malmö spannmålsexport äro talande (i den mån de kunna
1 RA. K. B:s skriv. t. Kungl. M:t.
2 Mö tullbr.
3 Âmark, Karl: Spannmålshandel o. politik i Sverige 1719—1830;
1915, s. 145 ff.
4 Jmfr Wagner, s. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
