Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Gustav Ljunggren, Nordiska personnamnsordböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiska personnamnsordböcker.
En översikt med anledning av »Danmarks gamle Personnavne».
Personnamnsordböcker, dvs. ordböcker över ett visst språks
eller språkområdes bestånd av namn (ofta även binamn) på
personer, äro från början skapelser av språkmän och framför allt
avsedda att vara hjälpmedel vid språkliga studier. Naturligtvis
äro sådana samlingar i första hand värdefulla för
personnamns-och ortnamnsforskningen (eftersom personnamn synnerligen
ofta ingå som led i ortnamn), men de ha därjämte det största
värde för språkforskningen i allmänhet. Så är fallet även i
Sverige och Danmark, där det dröjde ovanligt länge, innan
modersmålet kom till användning i skrift (med undantag för de
vanligen kortfattade och stereotypa runinskrifterna) och där
följaktligen utom de snart försvinnande rimformerna de i latinska
dokument, annaler o. d. inbäddade person- och ortnamnen utgöra
en överväldigande del av det material, som språkforskaren har
till sitt förfogande för studiet av den äldsta fornsvenskan
respektive forndanskan.
Men det är självklart, att sådana namnsamlingar kunna
vara av stort intresse även för historikerna. Redan
namnforskningen som sådan har ofta nog historiska och förhistoriska
perspektiv; här må endast som ett exempel erinras om diskussionen
kring de i första hand genom Ynglingatal kända namnen i
Ynglingaätten och frågan om den gamla norska kungaättens
härstamning. Under vissa förutsättningar måste namnordböcker
kunna lämna mycken hjälp vid historisk forskning i allmänhet
och vid personhistorisk forskning i synnerhet. Den stora
svårigheten är att språkforskningen och historieforskningen ofta ställa
ganska olika krav på en namnordbok i förgrunden. Sålunda är
det av stor vikt för språkforskningen, att så många formella
varianter som möjligt komma med, att det tydligt framgår i
vilken kasus namnet står o. d., medan det för historieforskningen
är av ojämförligt störst intresse, att ordboken blir så fullständig
som möjligt i fråga om personerna, dvs. att så vitt möjligt alla
bärare av ett visst namn registreras. Man kan emellertid skissera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
