Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, S:ta Maria i Evesham och s:t Knut i Odense
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Lauritz Weibull.
Tiden låter sig alltså inte begränsa närmare än till 1135—
1139.
Man har tidigare sökt bestämma förhållandet mellan
A och B och därvid gjort gällande att protokollet och
escbato-kollet i B blivit uteslutna då avskriften A togs. B är
inne-hållsmessigt en överenskommelse mellan klosterna i Evesham
och Odense; genom uteslutningarna, fortsätter man, blev
urkunden detta också formellt. Att A och B även utanför
protokollet och eschatokollet inte överensstämmer har man
inte förbisett, men uppgett att fastställa vilken av de två
avfattningarna som ger den autentiska texten. Man har
nöjt sig med att uttala att en enda text utan att ett alltför
starkt våldförande egde rum, skulle kunna åstadkommas
Det torde följa av detta räsonnemang att då B är att
hänföra till tiden 1135 — 1139, A måste tillhöra en tid som
ligger efter den tidpunkt inom dessa år som B tillhör. Men
är förhållandet mellan A och B rätt fattat? Och är
dateringen av A hållbar?
När man söker komma till en ståndpunkt i dessa
spörsmål, konstaterar man utan vidare att texten i A och B
inte överensstämmer och att sålunda A inte är ett utdrag
ur B — att ur dem båda arbeta fram en gemensam text
vore ett i sammanhanget värdelöst puzzlespel. Det
kommer därtill att B inte är att anse för en enhetligt uppbyggd
urkund — i dess början förekommer två adresser, och
utom att den andra vore att anse såsom överflödig om
det var fråga om en enhetlig urkund, stämmer den inte
med formuleringen i den första. I motsats härtill finner
man att en enhetlig uppbyggnad existerar i A: led för
led fogar sig här, som det torde framgått av det
föregående, formler och text samman till ett avrundat helt.
Formen är objektiv och koncis. Skriftstycket har karakteren
av en akt. Förhållandet accentueras därav att A är traderad
sjelvständigt för sig redan under 1100-talet: det är infört
i samma kartularium där också B förekommer. A som
1 Holtzmann, 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
