Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Fredrik Lager ro th.
holm den 6 aug. och på lagtima storting i Kristiania den
31 juli 1815. Sveriges ständer och Norges storting
uppträda i den ingress, som befinner sig närmast det
paragraferade innehållet, såsom de där kommit överens om att i
en särskild riksakt innefatta »villkoren för den mellan
Sverige och Norge träffade föreningen under en konung men
med åtnjutande av särskilda regeringslagar» och driva
därvid nonchalerandet av Kielertraktatens rättsgrund så långt,
att föreningen förklaras tillvägabragt »ej av vapnen men av
den fria övertygelsen». Något nytt utöver ståndpunkten i
november 1814 är detta dock icke. Det nya består i stället
däri, att rättsgrunden för föreningen icke, som då avsetts,
är att söka i tvenne grundlagar, en norsk och en svensk,
som resp. lands grundlagstiftare har i sin hand, utan i en
akt, tillkommen genom ett sambeslut dem emellan och
därför ej möjlig att ändra utan i inbördes gemenskap.
I riksakten föreligger äntligen ett unionskontrakt. Dock
har detta intet att göra med sådana fall, som avses i RF
§12. Någon annan § i regeringsformen ha riksaktens
upphovsmän säkerligen icke tänkt sig möjlig att åberopa till
stöd för dess stiftande än § 81, men ej heller den håller
måttet. Vad den normerar är icke grundlagstiftning
överhuvud utan ändring av någon av de fyra grundlagar, som
uppräknas i § 85. På motsvarande sätt förhåller det sig
med § 112 i den norska novemberförfattningen. Riksakten
är en konstitutionell stadga sui generis, för vars stiftande
lika litet något stöd kan fmnas i regeringsformen, som för
dennas eget stiftande något statsrättsligt stöd kan uppletas.
Stödet får i båda fallen sökas i folkrätten, som ju även
reglerar revolutionära omvälvningar. Riksakten är ett
folkrättsligt aktstycke lika väl som Kielertraktaten. I viss mån
är den jämförlig med en förbundstraktat. Dock är den
statsförbindelse, den skapar, av vida innerligare och varaktigare
slag än t. ex. de allianstraktater mellan Sverige och
stormakterna, vari den söker sin första upprinnelse. Att 1815
års riksakt gäller framför bestämmelser i 1809 års RF, som
den strider mot, hänger samman med att folkrätten bryter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
