- Project Runeberg -  Åter i Sverige /
80

(1897) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson - Tema: Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Hvad jag hörde på Oceanen [Forts.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Be ((R

na, medan de voro i rörelse. Han kunde kasta tre lansar upp till
masttoppen och fånga dem i tur och ordning uti sin hand utan
att göra ett misstag. Piraterna, alla jemlika under en sådan höf-
ding och gerna fördragande sin frivilliga underkastelse samt tyng-
den af sitt pansar, hvilken tyngd enligt det löfte de gåtvo sig sjelf-
va de snart skulle utbyta mot en dylik vigt i guld, höllo sin kurs
glade i hågen, såsom deras gamla sånger uttrycka det, i svanor-
nas spår. Ofta ledo de med sina bräckliga farkoster skeppsbrott
och skingrades af stormarne på Nordsjön, ofta blef tecknet till
återförening obesvaradt, men dessa omständigheter hvarken ökade
de efterlefvandes försigtighet eller minskade deras sjelfförtroende;
de endast skrattade åt vindarne och vågorna, från hvilka de oska-
dade sluppit undan.

Följande korta sammandrag, baseradt hufvudsakligen på dr
Enanders verk, skall ådagalägga, huru stort och vidsträckt de nor-
ska vikingarnes inflytande var. År 449 kommo krigare från de
danska saxiska stränderna af Nordsjön till England för att bistå
britterna emot pikterna och skoterna. De senare blefvo beseg-
rade, men hjelptrupperna vände sig sedan mot britterna och nöd-
gade dem sedan fiendtligheterna pågått något öfver två århundra-
den, att fly till Wales och Bretagne. BSegrarne, af hvilka många
utan tvifvel voro Nordmän, kallade sig sjelfva anglosaxer. De
delade det underkufvade landet i sju konungadömen, hvilka slut-
ligen förenades till ett, nemligen Fngland, år 827. Redan 453
besökte norska vikingar detta land, och Nordmännen, i England
kallade danskar, försatte sedan ofta invånarne i förskräckelse. De
nedslogo sig i norra delen af landet och nödgade Alfred den Store
och hans bundsförvandter att lemna sitt rike. Slutligen börja le
segern luta åt Alfreds sida, men han förmådde icke att driiva
Nordmännen från de rorra provinserna. Man kunde i>ke med
mutor förmå dem att lemna landet, icke heller visade sig ett blod-
bad, som man anstälde bland dem, hafva åsyftad verkan. De
norska vikingarne kommo till Frankrike redan före Carl den Sto-
res död 814. År 911 eröfrade Gånge Rolf från Norge landet vid

nedre Seine, som efteråt kallades Normandie; Bretagne kom ock

under hans välde. Östra delen af Irland blef underkufvadt, och
Nordmännens välde varade till 1172. Hebriderna, Orkney-, Shet-
land- och Färöarne intogos äfven. Skotlands, Belgiens och Hol-
lands kuster besöktes. Island upptäcktes af en svensk, Gardar
Svafarsson, år 861 och bebyggdes af Nordmän mellan 874—934.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:09:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scaterisve/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free