Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Bland Norrlands prester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 225 —
Medelpad, största delen af Jemtland och i Härjeådalen, der 20
procent föddes oäkta. I många församlingar voro kyska brudar
en sällsynthet. Otuktens aniedningar? De kringströfvande ar-
betarehoparna, de olika föreningarnas nattliga sammanträden och
1 synnerhet nattlöpandet som ännu brukades öfverallt, utom i två
af Ångermanlands församlingar och i finnmarken, men likväl .be-
tydligt aftagit.
Åtgärder för motarbetandet af last? Flere föreningar i så-
dant syfte hade bildats, så kristliga föreningar af unge män samt
af unga qvinnor, föreningar för sång och andra förädlande nöjen,
husbondeföreningar, diskussionsföreningar m. £. Föga vunnes
dock om ej hemmen öfvade bättre inflytande än hittills. I detta
afseende yttrade sig embetsberättelserna högst nedslående. Före- -
dömena i hemmen vore ofta dåliga, tukten ännu sämre. Barns
och tjenares sjelfsvåld tycktes vara i tilltagande. Till tidens sig-
natur hörde tuktlöshet.
Sist yttrades något om separatismens inflytande på sedlighe-
ten. WNeparatisterna ville ju utgöra en protest mot osedligheten
inom kyrkan. I hvad mån hade den då höjt sedligheten inom sig
sjelf? Omdömen från skilda håll vore olika. Från norr vitsor-
dades att separatismen gjort en god insats i det sedliga arbetet,
från andra att den ej varit skadlig, men från många att den utöf-
vat ett rätt menligt inflytande på sedligheten. Gammalluthera-
nernas och separatisternas sedlighet lemnade mycket öfrigt att
önska. Baptisterna hade det sämre stäldt än de frireligiösa. 9Se-
paratismen hade, kort sagdt, sina vådor i sedligt afseende ej min-
dre än 1 religiöst och kyrkligt.
Undervisningsväsendet hade i nästan hvarje församling
4 gått framåt, i de flesta med stora steg genom inrättande af nya
; skolor, anskaffande af flera lärare och ökad material. Nordmaling
å ; hade sedan 1890 byggt 16 nya skolhus och ombyggt 2 gamla. Af
; de med statsanslag försedda beslutade 22 skolorna för undervis-
ning på svenska språket i finnsocknarna hade 16 trädt i verksam-
5 het. Flera lappskolor förbereddes. TFolkundervisningen stode på
en hög ståndpunkt i delar af Jemtland och i vissa sågverksdi-
- strikt.
I stiftet såsom ett helt återstår dock för skolundervisningen
mycket att önska: befolkningens gleshet och fattigdom i de norra
delarna vålla svårigheter att der få lärare. I det konservativa Ve-
sterbotten har befolkningen ej öfverallt lärt sig inse nödvändighe-
RET SET ER SPOESAA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
