Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. I Viksjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=— 321 —
ligare sällskap än en grälsjuk hustru.” En snäll och präktig hust-
ru är dock bättre än beggedera.
Efter frukost samlades mötesdeltagarna. Det var ett ”kon-
traktsmöte.” Först afgjordes några affärsangelägenheter, och
härpå vidiog en teologisk diskussion, hvilken inleddes af en bland
de yngre presterna, och i hvilken alla deltogo. Ämnet var:
"Huru skola vi kunna väcka mera sannt församlingssinne bland
medlemmarna i våra församlingar?”
Jag åhörde diskussionen med största intresse. Endast pre-
ster voro närvarande. De kunde således vara helt sig sjelfva.
Diskussionen blef treflig och stundom mycket liflig. Den unge
prestmannen, som inledt ämnet, var en varmhjertad känslomenni-
ska, och några af de andra ansatte honom i början ganska hårdt.
Han erkände sig, åtminstone indirekt, i ett och annat ha gått
litet för långt. Omsider började man komma frågans lösning
närmare. |
Jag besöker ofta i minnet mina vördade kära embetsbröder
i Norrland. De äro allvarliga, pligttrogna män med grundlig ut-
bildning för sitt kall. Måtte det beskäras mig att få råka dem
ännu en gång!
De hafva en kuriös bestämmelse med afseende på matse-
deln vid dessa kontraktsmöten. Det skulle aldrig få finnas mer
än ett visst antal rätter. Värdens välmenta syster hade något öf-
verträdt denna paragraf genom att bjuda på både smörgåsbord
och soppa. Det var nemligen tillåtet att hafva endast ettdera.
Såsom vanligt serverades till maten svenskt öl och mjölk,
och såsom en afslutning på det hela dracks kaffe. Det torde in-
tressera mina amerikanska läsare att höra, att man på denna ro-
mantiska trakt hade godt om "”stenbit.” Vår präktiga värdinna
hade ett väldigt förråd för de tvenne dagarna. Jag hoppas, att
hon icke kände sig stött” öfver att en af de yngste presterna rå-
kade temligen högt, om också 1 skonsamma ordalag, framhålla
"det clämpliga i smörgåsbordets och soppans samtidiga förekomst
på matsedeln.
Jag tyckte sjelf att kritiken var opåkallad.
Dagen var tillända. En qvart före. sex anträdde vi återfär-
den till Hernösand. Fyra vagnar foro i sällskap. Den ledande
och föregående var kontraktsprosten Bill och hans fru, beqvämt
åkande i ett af dessa stora, tvåhjuliga, ensitsiga åkdon, som kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
