Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Skansen och Nordiska Museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 434 —
En storslagen plan, värdig storstaden. Det gällde nu endast
att finna medel till planens realiserande och en plats som kunde
komma att beqvämt rymma det väldiga friluftsmuseet. ;
Det var då hans tankar kommo att falla på Skansen. En
vackrare och genom naturens omvexling lämpligare plats var
svårt att få, en med härligare läge var omöjligt. Dessutom
hade platsen den fördelen att den låg ute på Djurgården, der
Nordiska museets palats en gång skulle resas i dess närhet nere
på Lejonslätten, och der vidare genom grefve Hallwyls frikostig-
het en annan plats, det vackra Framnäs, redan var museets till-
hörighet.
Ställets fördelar voro så i ögonen fallande, att redan samma
år planen var fattad doktor Hazelius inledde underhandlingar
med markens egare, herr Hammer, om ett inköp. De ledde dock
ej med detsarama till ett resultat, men projektet var derför ej
uppgifvet. Det upptogs ånyo påföljande år och då med fram-
gång.
Visserligen förvärfvades ej med detsamma hela Skansens om-
råde. Den del ytterst på branten öfver Teatern, der paviljongen
och skjulen omkring den fått plats, betingade ett för högt pris.
Men den inre delen af tomten mellan byggnaderna och fram till
Belvederes område inlöstes för ett pris af 25,000 kronor, för hvil-
ket doktor Hazelius personligen iklädde sig betalningsansvar.
Köpekontraktet undertecknades den 2 Maj.
Genom ett nytt köp lades sedan den 1 Januari detta år äfven
Belvedere med dess område till Skansen, så att den plats museet
nu deruppe disponerar sträcker sig öfver närmare 50 tunnland.
Då tomten väl var förvärfvad, börjades med outtröttlig energi
arbetena på sjelfva friluftsmuseets anordnande. Först gällde det
att hugga och rödja, att bota all vanvårdnad, räta och iordning-
ställa gamla vägar och taga upp nya, att gödsla och så gräsmattor-
na, att rensa dammarne, att med ett ord ordna sjelfva platsen.
Sedan kom frågan om de olika bygnadernas uppförande och
anläggandet af de i samband med dem stående samlingarna ur
växt- och djurverlden.
Naturligtvis kunde icke allt gå på en gång. BSärskildt bygg-
naderna måste af ekonomiska skäl uppföras så småningom, och
man fick börja med de relativt billigaste. Men ehuru arbetena på
sjelfva platsens ordnande tydligt nog under första tiden måste
sluka oerhördt mycket både tid och pengar, räckte dock såväl me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
