Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Skansen och Nordiska Museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 436 —
sånger aflösa hvarandra, Axel Oxenstiernas och Karl von Lin-
nés vägar. Sedan grena sig mindre stigar med skilda namn åt oli-
ka håll, alla så förlagda, att de namn de bära föra tanken till de
delar af samlingarna, förbi hvilka de gå. Så bär en slingrande,
vacker skogsväg, som leder bort till Belvedere, med dess minnen
från tjusarkonungens Stockholm, Karl Michael Bellmans namn.
Bort till dalastugorna leder Engelbrekts väg, kring lapplägret
slingra sig Johannes Schefferi och G. V. v. Dybens vägar, den
väg som förbi ett berg betäckt med vackra fjellväxter för ned till
Hjorthagen bär Göran Wahlenbergs namn, och framför Skansens
kyrkogård med dess rika samling af gamla grafmonument går Jo-
han Olof Wallins väg.
Men det är ej blott de store dödes namn, som från vägarnes
anslagstafor tala till det fosterländska sinnet. Än varmare slår
hjertat vid anblicken af alla de bilder ur vårt folks lif, som möta
vandraren vid hvarje hans steg.
I parkens midt resa sig minnena från det gamla Stockholm,
en vacker marmorobelisk från det af Hårleman uppförda huset nr
88 Drottninggatan, väldiga gamla stenkulor från Pontinska huset
vid Djurgårdsbron, den kanon, som stod som afvisare på gården
till det af Nordiska museet nu inköpta huset nr 79 Drottning-
gatan samt slutligen den väldiga sten med tredje Gustafs namn-
skiffer, som prydde midthvalfvet på den gamla Riddarholms-
bron.
Se vi sedan åt venster vinkar oss först på en granplanterad
sluttning lapplägret med dess kåtor, visthus och redskapsskjul, dess
små brunhyade lappar och lifliga lapphundar, samt på andra sidan
vägen det af väldiga klippblock sammanfogade renberget med dess
betande renhjord.
Der branten är högst ut i hörnet mot strandvägen reser Hå-
sjöstapeln beherskande sin lökformiga kupol och sin smäckra spi-
ra. Till venster om den ligger den ofvan omnämnda kyrkogården
och förbi en af platsens allra vackraste utsigtspunkter — den
vackraste kanske näst klockstapelns dörröppning utåt — sling-
rar sig en väg utmed områdets nuvarande gränslinie ner åt strand-
vägen förbi Hjorthagen.
En annan väg leder på inre sidan om klockstapeln, förbi sten-
stugor och kolarkojor, en tjärdal och den ännu ej färdiga stora säl-
bassinen samt gränsskogarnes nying, räflyorna och dammen för
sjöfoglarne, fram till dalastugorna, högstugan från Mora, med dess
Flågga Vb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
