Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLVIII. En dag i det vackra Karlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 590 —
skap med den svenska kyrkan, icke erkännassåsom lutheraner eller
såsom ett med statskyrkan i Sverige vare sig af erkebiskopen, bi-
skoparne eller annan svensk kyrklig myndighet, är numera väl
kändt för alla, som något vidare sysselsatt sig med saken. De
tvenne kyrkornas senaste trosbekännelser är ju icke alls desam-
ma, och så länge behöfver ingen diskussion spillas på den saken.
För mig är det synnerligt sorgligt att de protestantiska sam-
funden hysa så ringa aktning för hvarandra, sig sjelfva och kyr-
kans gemensamme Herre och biskop, att detta inbördes proselyt-
makeri kan tolereras. När min egen kyrka, den lutherska, blir
proselytmakare, dömer jag henne med samma dom som de öfriga.
Hela saken är orätt och oevangelisk, samt ett direkt brott mot
vår tydliga pligt gent emot hednaverlden.
Förlåt afvikelsen. Vi äro ju i Karlstad och i samtal med en
af den svenska kyrkans lärdaste män, som äfven väl minnes vän-
nen, pastor Seleen, som numera njuter en synnerligt välbehöflig
hvila i gamla Sverige. :
Derefter uppvaktade vi biskopen i Karlstads stift, den ärevör-
dige, ålderstigne, ordensprydde Claes Herman Rundgren, bland
annat en af de aderton i den Svenska Akademien.
Han mottog oss mycket vänligt. Man känner strax inför den-
ne biskop, att man eger en stor och utpräglad personlighet framför
sig, en man som vet hvad han vill och som äfven vet, huru han
ämnar nå sitt mål. Biskop Rundgren är visst redan 78 år gam-
mal, är lång, magerlagd, bär små polisonger, eger ett fint ansigte
och nobelt, distingueradt utseende för öfrigt.
Vi talade först om Sverige i allmänhet och om utställningen
i Stockholm. Biskopen menade, att Sverige ej kände sig sjelf till- ’
räckligt, och att en väsentlig nytta af utställningen blefve den, att
svenskarne verkligen lärde känna sig sjelfva och sitt land bättre
är förut.
Rörande de kyrkliga förhållandena syntes biskopen vara af
den meningen, att äfven om folket ofta syntes okyrkligt på ytan,
så älska de nog på botten af sina hjertan sin kyrka mera kanske än
man tror. Detta yttrades i sammanhang med talet om nyttan af
visitationer.
Biskopen är stark och outtröttlig. Andra konsistoriales taga
ferier: biskopen arbetar äfven under sommarmånaderna.
Pastor Juhlins ärende var att framlemna kyrkorådets vörd-
samma begäran, att biskopen skulle besöka Arvika, predika hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
