Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nr. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
zncUÖ/AÖUÖKA AMUKARZ
Den ungdomliga publiken på Oscarsteaterns
skolföreställningar sitter tydligen inte och
gäspar, — därom vittnar följande lilla intermezzo
från en representation av Sanningens pärla.
Det gruvliga trollet hade just dånat av framme
vid rampen, när en liten pys rusar fram till
orkesterdiket och glödande av stridsiver
fanatiskt och högljutt uppmanar de medagerande:
»Hugg huvet av det, hugg huvet av det.» —
Då tror jag vi vuxna kommer på skam.
*
Om Tora Tejes röst skrevs rätt mycket, när
hon för några år sedan återvände till
stock-holmsscenen med ett nytt omfång och en ny
klang i stämman. Men förra vintern såg det
ut, som om instrumentet åter började krångla,
— Sankta Johanna var nog ibland betänkligt
hes. Desto större njutning är det nu att höra,
hur skådespelerskan i år mer än någonsin fått
en timbre av denna mångbeprisade »voix d’or»
i sitt tal. Vem är undergöraren? — Det är
många, som ha gjort den frågan, och mycket
få som veta svaret. Men kan ju inte så lätt
tänka sig, att vi här i Stockholm ha en gammal
sjuttioårig dam, en efterföljerska av bl. a.
Signe Hebbes traditioner, som kanske vet mera om
människorösten än någon annan samtida inom
facket. Hon hör inte till dem, som gärna slå
på stora trumman, och i några annonser ser
man irite hennes namn, — all den tid hon kan
avstå åt elever är upptingad månader i förväg.
Det fullödigaste resultatet av hennes konst är
kanske hittills Signe Kolthoffs obestritt sköna
stämma, — men snart blir det kanske mer
musik i talet på våra scener, om inte alla tecken
visa fel. Och kanske behövs just nu en ny aera
för den mångomtalade svenska taltekniken.
*
Musikfesten i Bonn 1927 kommer att bli den
officiella tyska Beethovenfesten under
regeringens beskydd. Förberedelserna ha redan
börjat i Beethovenhalle.
MISTINOUETT
SOM MASCOT
Mistinguett är en av de
skådespelerskor, som
förstår konsten att alltid ha
publikens ögon och intresse
fästa vid sin person.
Antingen det nu sker genom
processer, små pikanta
skandaler eler genom
fotografier i alla möjliga och
omöjliga ställningar. Det
senaste konterfejet, som nu
sprides över världen, visar
henne som synes uppflugen
som mascot på sin egen
eleganta bil, en attityd, som ju
även gör de världsberömda
och högt försäkrade benen
all rättvisa.
Åkta Orientaliska Mattor
Orientalisk Mattimport, Birger Jarlsgatan 10,
har anordnat en vacker och rikhaltig
Julutställning, av äkta orientaliska mattor.
De äkta mattorna benämnas som bekant allt
efter de platser å vilka de förfärdigats och
uppdelas i fyra huvuddistrikt såsom Kaukasiska,
Turkisk-Anatoliska bland vilka förekomma
smyrna-, kula-, melas- och Mosul,
Centralasiatiska med de kända titllverkningsplatserna
Bokhara, Jarkand, Samarkand o. a. Persiska
med khorassan, kirman, sjiras m. fl. Å
utställningen förekomma mattor från samtliga dessa
platser samt ett flertal andra.
De orientaliska mattorna, de värdefullaste av
alla, göras i likhet med andra knytmattor, med
för hand inknutna tofsar, och deras
överlägsenhet beror dels på att tofsarna äro så höga
och anknytas så fast till grundväven, dels och
i synnerhet därpå, att mönstrens former och
färger kunna göras ytterst omväxlande, enär
tillverkningen sker för hand och arbetaren
därför har tillfälle att anbringa konstnärliga
nyanser. Dock är det för en främling nästan
omöjligt att få inblick i teknikens och
färgnings-sättets finare grepp, då desamma hållas
hemliga. Om färgningen vet man dock så mycket,
som att ullen färgas endast i små mängder i
taget. Mattorna tillverkas i vävstolar, där
varpen uppspännes lodrätt. Till varpen tages
bomulls-, hamp- eller kamullsgarn stundom
silke. Tofsarna, som inknytas mellan
varptrådarna i överensstämmelse med det mångfärgade
mönstret, bildas av tjockt ullgarn, som
avklip-pes, och bägge ändarna sticka fram kring
varptråden på rätsidan. Sedan en tvärrad tofsar
inknutits, inflätas för hand två bindeskott av
starkt ull-, bomulls-, lin- eller jutegarn, skotten
nedslås mot väven med en stålkam, och de
framstickande ändarna klippas till en jämn yta.
Knytmattor tillverkades redan i äldsta tider i
Kina och den övriga orienten. Till Europa
kommo de först under fjortonde århundradet,
men användes då först mera som väggbonader,
först senare kom användningen som
golvbetäckning.
Förr voro de äkta mattorna förbehållna åt
endast de rikaste klasserna, särskilt i länder
så långt avlägsna orienten som Sverige. De
moderna förbindelserna hava emellertid
åstadkommit en förändring även på detta område
och man kan numera erhålla en äkta matta
till rätt så billigt pris. Särskilt firman Orien-
talisk Mattimport har därvid inlagt stora
förtjänster. Firmans chef, hr Simon Karimo, är
en infödd oriental, som genom sina
släktförbindelser företager inköpen direkt av
tillverkarna och sålunda, undvikande fördyrande
mellanhänder kan tillhandahålla allmänheten äkta
mattor till avsevärt billiga priser, vilka
knappast överstiga de i Europa tillverkade. En äkta
matta ger också åt rummet ett helt annat
utseende än en vanlig kidderminster, axminster,
wilton eller vad allt de heta.
Utställningen pågår även mellandagarna samt
in på nyåret.
O
’ OMENTALM
MTTIMPORT’
S. KARIMO
––’jCjfåy-
G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:10:57 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/scenen/1927/0006.html
