- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1927 /
180

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

..............................i....................IIIIIIIIIIUIII.II....miinmii SCENEN 1111............................................................................miiiimiiiiNmsiiiiimiiimanmw

TVÅ LOVÄNDE SÅNGDEBUTER

nervositet, idel goda egenskaper. Hans stämma äger ett
voluminöst och välklingande mellanregister. Hans sångkonst är
avsevärd, det märktes både på koloraturen och respirationen i
de gamla italienska ariorna först på programmet. Det som hos
Stenhammar intresserar mest är dock föredraget, vilket var
synnerligen musikaliskt och kultiverat. Man har anledning att
följa hans fortsatta utveckling med intresse.» M. P. i Sv. D.
konstaterar, att »Claes Göran Stenhammar har en klangfull
och nordiskt frisk barytonstämma, välskolad och mycket
kultiverad. Den spänner över en beaktansvärd vokal uttrycksskala
och lämpar silg lika väl för koloraturerna i en Händelaria som för
de gammalitalienska ariornas belcanto. — — — Att
Stenhammar junior är mycket musikalisk får man tillräcklig bekräftelse
på. Däremot tycks han vara litet sparsammare begåvad med
vad man skulle kunna kalla specifik musikalisk lidelse —
något som alls icke står i direkt förhållande till temperamentet
för övrigt. Däri ligger måhända också förklaringen till, att Claés
Göran Stenhammar som sångare verkar temperamentslös,
medan han i övrigt icke synes sakna temperament.

Men ännu är han ung, och vem kan väl förutsäga hur en
konstnärssjäl danas av livet och ödet? Grundbetingelserna äger
han: en vacker stämma och musikalisk begåvning. Resten får
framtiden avgöra.»

TEnTERHLMnNnCK

5Vea ’Jfedberg
Jan de Meyere foto

Den 17 februari debuterade på Musikaliska akademien en ung
sångerska, fröken Nea Hedberg, som vann en betydande
publikframgång och blev föremål för en välvillig kritik. K. A—g i St.-T.
fann »sångerskan äga en vacker mezzosopran av en viss
ungdomlig charm. Särskilt stor är ej stämman, men den förslår
för det gebiet av romanssången, det glada, skälmska och
naiva, som tyckes passa bjäst för fröken Hedbergs läggning. Trot3
denna disposition för det lätta och ljusa äger dock sångerskan
temperament, och rösten tycks besitta de mått av utbildning
som kräves för att vara ett villigt medel för sångerskans
intentioner.» Fullt så vänlig är icke H. G—t i A.-B., som tycker,
att »den unga damen har röst, något gäll i höjden, vars
motsträvighet förstärker intrycket av sopranens mezzokaraktär. På
minussidan kommer också benägenhet för vibrato. — — Men
då stämman ändå ej saknar uttrycksförmåga, vill man gärna
tro att dessa brister skola kunna avhjälpas.» Även M. P. i Sv.
D. anser en del brister behöva avhjälpas, framför allt
beträffande stödet i allmänhet och särskilt i mellanläget, stämbandens
funktion och timbrens egalisering. »Om tolkningen av
romanserna kan man säga, att sångerskans omisskännliga intelligens
kom till uttryck blott i den mån hennes klena vokala teknik
och grunda specifikt musikaliska uppfattning icke lade några
hinder i vägen.»

*



Den 10 februari framträdde för första gången för
Stockholms-publiken den unge operasångaren Claés Göran Stenhammar, en
son till Wilhelm Stenhammar. Hr Stenhammar studerade flera
år för dr Gillis Bratt och har sedan vistats i Tyskland och
Schweiz. Han har även tillhört Stadttheater i Zurich, där han
utfört flera större operapartier.

Vid sin konsert i Musikaliska akademien föredrog sångaren
en del gammalitalienska arior samt en grupp tyska och en
avdelning svenska sånger. K. A—g i Stockholms-Tidningen finner
»bortsett från en ihållande och besvärande detonering vid
svagare nyanser i de högre lägena, vilken kanske kan tillskrivas

Kolbbs Tfoéer

äro odisputabelt de

finaste

s/2 Komedi-Teatern. BUKETTEN.

Lustspel i 3 akter av A. Birabeau och G. Dolley. Regi: Erik Berglund.

Fru de St. Fugasse... Signe Wirfi

Raymond le Hochet... E. Axelsson
Madeleine... Esther Roeck Hansen

Le Hochet........Erik Berglund

Fru Le Hochet.....Lotten Olsson

Birbat ........... Nils Lundell

ll/_ Oscars-Teatern.

Renée..........Ingeborg Mattsson

Fru Vizenet........ Gull Natorp

Joseph.............Eugén Norrby

FIENDER.

Skådespel i 5 akter av Mikhail A rtzybasheff. Regi: Rune Carlsten.

Nicolai Ivanovitj ... Ivan Hedquist
Ulga Petrovna... Karin Swanström
Yaientina Nicolaievna P. Brunius

Pjotr Alexandrovitj. H. Björne

Pavel Nicolaievitj ... Uno Henning
Irena Georgievna.. Ester Sahlin

ul, Kungl. Teatern. EN MASKERADBAL.

Opera i 4 akter av N. Somma. Musiken av Guiseppe Verdi.
Dirigent: Leo Blech.

Richard..................David Stockman

René..............Einar Larson

Amelia...................Greta Söderman

Ulrica................ Kerstin Thorborg

Oscar... Karin Rydqvist-Alfheim

14/2 Konserthus-Teatern. JOHAN ULFSTJERNA.

Skådespel i 5 akter av Tor Hedberg. Regi: Per Lindberg.

Serge Sergejevich Karnovitj

Mathias Taube

Valeria............ Inga Tidblad

Zankoffsky.......... Eric Rosén

Dasja............... Marga Riego

Silvano.........Sven Herdenberg

Samuel............. Conny Molin

Tom.............Elof Benktander

En domare.......Folke Cembraeus

Amelias betjänt...Albin Nordström

Agda Gauvin......Märta Ekström

En sekreterare .... John Precht

Lina................Elsa Baude

En vaktmästare.... Arvid Erwall

Johan Ulfstjerna ... Emil Hillberg

Adelaide..........Walborg Hansson

Helge.......... ColbjÖrn Knudsen

Elias Rebach........ Sture Baude

Erik Bogård.......Martin Ericsson

15/2 Vasateatern. CLEOPATRAS PÄRLOR.

Operett i 3 akter av Julius Brammer och Alfred Grunwald. Musiken
av Oscar Strauss. Regi: Oscar Textorius. Dirigent: Håkan c. Eichwald.

Cleopatra ..... Margit Rosengren

Marcus Antonius..... O. Textorius

Prins Beladonis ... Ch. Schröder

Victorian Silvius.. O. Tjernberg

Pampylos...........Ax. Ringvall

Cahrmian.......... Karin Ygberg

Iras...............Marita Marke

Kophra........... Tage Almquist

Krigsministern...... Oscar Åberg

Kulturministern.... M. Karlson

Polisministern.....Nils Ericsson

Phyladelphos.....Hugo Jacobsson

Hovjuveleraren ... Karl Settergren

19/2 Oscars-Teatern. SÅ TUKTAS EN ARGBIGGA.

Komedi i 5 akter av Shakespeare. Övers, av K. A. Hagberg.
Regi: Joh. Poulsen och Gösta Ekman.

Lorden ......... Ragnar Billberg

Förste jägaren.....Calle Flygare

Andre » ........Olle Florin

Pagen......................Gösta Ericsson

Värdshusvärdinnan Gonst. Gibson

Drängen............ Calle Flygare

Kristoffer Sluger...Ernst Brunman

Baptista..........Mathias Taube

Katharina........Pauline Brunius

Bianca.................... Renée Björling

Petruchio............GöstaTEkman

Vincentio...... Johan Ljungqvist

Lucentio............Hugo Björne

Gremio.........Artur Cederborgh

Hortensio............Erik Rosén

Grumio............ Rune Carlsten

Curtis.........Gösta Gustafsson

Tranio............. Uno Henning

En pedant.......John W. Brunius

En änka.......... Dora Söderberg

En skräddare.....Ragnar Billberg

Enftmodehan diare Gösta Bergström

CHAMPIS.

DEN VALSMAKANDE

vinläskedrycken av druvor

serverar Ni Edra vänner både ute och hemma.

180

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, 1927.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1927/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free