Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii SCENEN .................................................................................................................................................
TVÅ VÅRPREMIÄRER I GÖTEBORG
g*.
Societet på J3orens6er g steatern
SCsa OOuloorg, S Isa GarCsson, forsien TKammaren, Sdvin STldotpfjson, (7o)’a Cu) jo, rOlcf{( a Sjö6Com, Semmy TFriedmann
Stora teatern i Göteborg har i säsongens elfte timme haft en
synnerligen glansfull premiär på den här aldrig förut givna
operan Tre konungars kärlek med musik av Italo
Montemezzi. En sällsynt samstämmig presskritik vittnar om den
odisputabla framgången. Signaturen J. R. i G. H. T.
sammanfattar sina intryck av kvällen på följande sätt: »Som helhet är
denna föreställning något av det bästa och mognaste Stora
teatern givit. Den vittnar inte bara om ambition och entusiasm
utan även om förmåga och kunnighet», och samme anmälare
skriver vidare: »Tre konungars kärlek var ett gott val av Stora
teatern. Detta verk hör otvivelaktigt till det bästa i den nyare
opei;alitteraturen. Den vänder tillbaka till den gamla
operakonstens monumentalitet, överger det likgiltiga och banala, till-
fälliga i den veristiska och borgerliga operans ämnesval och
söker sig tillbaka till stora, elementära känslor, som framställas
i största enkelhet och renhet utan någon miljöskildring, som
förlorar sig i realistiska petitesser. På våra breddgrader ha vi
knappast haft reda på att det fanns en sådan riktning i modern
operakonst. — — I Tullio Voghera har teatern haft en ledare,
vars entusiasm och hjärtliga förståelse av just denna slags
operakonst övervunnit alla svårigheter. Orkesterns spel hade denna
besjälade schwung, som kunde komma en att glömma de rent
klangliga ofullkomligheterna, och som är den dramatiska
musikens rätta uttryck.» Hr Kanneworff bar ansvaret för såväl
regien som den dekorativa inramningen, varom B. A. i G.-P.
skriver: »Den sceniska inramningen hade hr Kanneworff gjort.
Scenbild ur 1\sia atiien av CG r e Honungars HärCeH. Inga delers som TFiora ocf) Simon Sdwardsen som 771 vito
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
