Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13-14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii SCENEN HiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiii
Av LISA STEIER
Siri Ösierfjolm A,m“r» Æ r°t0-
En av våra mera bemärkta premiärdansöser, fröken
Siri Österholm, har med senaste termin avgått från Kungl.
Teatern.
Den unga dansösen kom att som helt liten flicka
insupa den förrädiska och farliga teaterluften. Farmodern
var anställd vid teaterns kostymförråd och tog ofta den
lilla flickan med bakom kulisserna för att hon skulle få
se på spektaklet. Redan då blev det bestämt att Siri skulle
bli dansös och få sväva in på scenen såsom hon hade
sett de stora dansöserna göra. 1902 blev hon efter
prövning antagen som elev vid balettelevskolan, blev
figurant-ska 1910, sekonddansös 1915 och avancerade till
premiärdansös 1920.
Som elev och ung figurantska hade den blåögda och
ljuslockiga Siri endast ett bekymmer — hon var för
mager. På den tiden hade det slanka modet ännu inte slagit
igenom. Till och med hos dansöser ville man ha till
finnandes litet av de runda och kvinnliga former, vilka
redan fader Schopenhauer omtalar med gillande. Gärna
ville man också att en dansös skulle vara »liten och nätt»,
ha små fötter och behagfullt rundade armar. Siri var som
sagt lång och mager, och kamrater och andra
försummade inte heller något tillfälle att påpeka detta faktum.
»Magerman», sa’ man åt henne, »ska’ det aldrig bli någon
fason på dina smala armar och dina pinnar till ben!» Siri
led i hemlighet, gick hem och vilade på en soffa efter
maten för att om möjligt komma upp i samma vikt som
sina mera knubbiga kamrater. Att detta inte lyckades var
nog till båtnad för både Siri och danskonsten.
Emellertid kom den ryske balettmästaren Fokin hit för
att iscensätta »Kleopatra» och »Sylfiderna». Han medförde
en ung, förtjusande fru, som var lång och slank och hade
långa smala armar. Och som hon kunde dansa! Hennes
smidiga kropp böjde och vred sig i dansens virvlar och
de långa armarna tog upp rörelsen, förstorade den, och’
lät den förtona i rymden. Med ens blevo de slanka
flickorna i baletten populära, Siri Österholm upptäcktes av
Fokin som klippt och skuren till den egyptiska danserska
han behövde i sin balett »Kleopatra». Här fick den unga
kårdansösen stå i främsta ledet. Det är från denna
tidpunkt vi räkna Siri Österholm som en kraft inom
operabaletten. Hennes blonda nordiska typ och nära nog idear
liska figur kom till sin rätt i en mängd olika uppgifter.
Först och främst vilja vi minnas henne som Vallflickan
i Alfvéns balett »Den Bergtagna». Här visade danserskan
prov på en mindre vanlig karaktäriseringsförmåga.
Genom sin graciösa dans, utmärkta mimik och plastik gav
hon på ett mästerligt sätt gestalt åt den bergtagna
ungmöns drömmar och känsloliv. Denna prestation uppmärk-
Siri öster f>o fm
som 7’aH’flicJian i Q) en fBergtagna
Jæger, hovfoto
EN FÖRSVINNANDE STJÄRNA
446
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
