- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1927 /
491

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 15-16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii S C E N E N iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiimuliiiiiiii

Den färgade tjugoettåriga grevinnan är verkligen
talangfull. Men hon är också någonting att titta på. Så
vackert växt att man tappar ögonen när hon rör på sig.
Tjuvpojken spelar alltid i ögonen, munnen skrattar med
många tänder och kroppen har tidens rytm.

En annan ny stjärna på revyhimlen är f. d. boxaren
Georges Carpentier. Han har publiktycke i allra högsta
grad. Dansar bra och rör sig ledigt. Textar sina
kupletter så man uppfattar orden och talar och sjunger
engelska lika väl som franska. I England och Amerika
är han ännu populärare än i Frankrike så vägen ligger
öppen till jättegagen. Det talas om att Carpentier skall
sjunga operett nästa säsong i Paris. Revydirektörerna
kunna räkna med ett nytt namn. Redan när han stod i
ringen krossade han hjärtan genom att slå folk på näsan
på ett graciöst sätt, vad skall det inte bli sedan han
börjat sjunga och dansa tillika!

Men för övrigt är Palace’s revy ett av de svagaste
spektaklen. Scenen är så olyckligt liten och regissörens
fyndiga försök att öka utrymmet genom trappor blir
tråkigt därför att det upprepas oavbrutet i varje revy.
Vännen Rolfs schlager ha inte hunnit utanför murarna. Ingen
av Palace’s nya melodier har för övrigt lyckats förgifta
parisatmosfären. Spektaklet går på Carpentier. Han är
nu en gång en sådan karl som den anglosaxiska
dampubliken tycker om. Cochran eller någon annan kommer
väl i sinom tid att för dyra pengar hämta honom över
Kanalen. Då får Rrisson en farlig rival.

Den modernaste revyscenen
Utstyrselrevyerna ha alltid spekulerat i den
internationella främlingsströmmen, men nu börjar man även lägga
den intima parisiska revyn tillrätta för utlänningar. På
den nya Théåtre de la Madelaine hade ett nytt opus, som
Pierre Veber och Rriquet författat, premiär häom
kvällen. Då man kan lyfta på taket är teatern idealisk för
sommarspektakel. Till att börja med ha författarna kallat
sin revy »Spirit of Paris» och inte »L’esprit de Paris».
Man fiskar amerikanare och engelsmän med titeln. Så
finns det ett par amerikanska stjärnor och franska
artister som tala och sjunga engelska. Ja, här finns den
verkligt moderne revyaktören som ensam spelar en hel
kongresscen och ledigt rör sig på fem språk. Det
förekom en parodi på Gémiers teaterkongress och Henry
Laverne höll långa tal på norska, tyska, engelska eller
franska. Han talade norska så bra att jag vid tillfälle
skall uppsöka honom och kontrollera kunskaperna. I
England känner jag flera skådespelare som tala de
nordiska språken. De ha naturligtvis fått det till skänks
hemma. Den unga dam som fick första pris i komedi
på konservatoriet i år spelade en scen av Ibsen och hette
Dagmar Gerhard. Sådant låter misstänkt och nu har jag
snokat upp att mademoiselle har svensk mamma.

Den aktuellaste revyn
Trots språkförbistringen i Madeleines revy så finns
det scener som spelas på franska. Jag tror inte publiken

c’Martin <Söder q vis t 2)ams/crädderi

3legeringsga.ta.Ti 5 ocS

-j fr_ SPälsvarualcliér f

skulle tåla dem på något annat språk. Revyn är aktuell
som en tidning. Den hade generalrepetition två dagar
efter Daudet lämnat fängelset och innehöll en scen om
händelsen. En gammal ro jalist inbillar sin fru att han
håller Daudet sällskap i fängelset och kommer hem
klockan tolv varje kväll. Tyvärr hinner han inte läsa
tidningar om eftermiddagen och är sämre underrättad än
sin fru när Daudet klarat sig ut. Och hans snedsprång
uppdagas. Den mest parisiska scenen i revyn handlade
om en arbetslös som förklätt sig till kokerska för att få
någonting att göra. Tyvärr råkar han bli kär i jungfrun
och har det svårt. Det är en modern kvinna som läser
grekisk poesi och går på teatern. Hon är så vänlig emot
honom att han avslöjar att han är karl, men det hade
hon inte väntat. Och det blir ingen herdestund. Tänk
vad den engelska publiken skall bli chockerad av »Spirit
of Paris»! Franska revyer med ord i äro kraftig medicin
mot pryderi. Men det behövs kanske att den lilla revyn
lägger an på utlänningarna, sedan utstyrselrevyn
stagnerats, så att den parisiska revyn behåller sitt
världs-renommé.

Paris i juli. Bror Centerwall,

qosepfjine dBadev

Gavl Jdundgren jOyxsåodon -

tillverkning

83 Regeringsgatan 83 tSpecialiié:

‘Tel. 13997 Originalmodeller och

‘Jndioiduella låsiformer

491

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1927/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free