Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oliilzi
PUDER,
LÄPPSTIFT OCH ÖGONBRYNSTIFT
Raffinerad elegans
Ni ernår det med MITZI puder. Ansikte och
nässpets glänsa icke mer. Hyn förlänas en
vackert mattvit teint och silkeslen mjukhet.
Hav alltid med Eder i väskan en ask
Mitzi-puder, ett läppstifto. ett ögonbrynstift.
Puder Kr. i.—, 1.50, 2.50,
Läppstift och ögonbrynstift
Kronor 1.25.
Kulissprat
llundbilna Bruniusbeundrare. — Var
är Lillebil [ödd? — Pinsam pers för
våra operasångerskor. — Tvä rivaler som
träffas och trivas. — Svenskt original gör
lycka efter 17 år. — Ett givande
teaterbesök.
John Brunius bor som bekant om somrarna
ute vid österskär, där han och hans maka äger
ett förtjusande sommarställe. För att vakta
domänen håller herrskapet Brunius sig med en
ilsken hund, som då och då brukar bita
besökande, som av nyfikenhet promenerar in på
området. Efter bitningen har emellertid herr
Brunius som plåster på såren måst utbetala
större eller mindre belopp. En middag, då
herrskapet kom hem, passerade de en hel del
folk, som alla hälsade mycket artigt. Fru
Brunius frågade maken vad det var för folk och
fick till svar, att det var bitna österskärsbor.
Förresten tyckte jag, tillade herr Brunius, att
de såg ut som om de gärna ville bli bitna en
gång till!
Den norska dansösen Lillebil, som gästar
Rolf, talar ypperlig danska på scenen i en av
sina parodier. Däremot torde det vara mindre
bekant, att hon även talar svenska perfekt, till
och med med en lätt stockholmsaccent. Hon
har dock inte varit i Stockholm mer än
sammanlagt ungefär tre veckor med många års
mellanrum. Hon är emellertid specialist på att
lära språk och talar utom de tre nyssnämnda,
som väl inte många nordbor behärska på en
FOTOGRAFIER
Modørnt utförand•
ALMBERG & PREINITZ
DROTTNINGGATAN lO
gång, även franska, tyska, engelska, italienska
och ryska. På en artistmiddag i Montmartre
hade hon till bordskavaljer en svensk, som var
litet förvånad över att hon talade svenska, ty
han trodde att hon var norska. Hon
förklarade emellertid, att hon var barnfödd i
Stockholm. Litet senare på kvällen talade hon
danska med en dansk och inbillade honom, att
hon var född i Köpenhamn. Den skandinaviska
kolonien i Paris blev verkligen litet
konfunderad.
De svenska sångerskorna Kerstin Thorborg
och Greta Söderman voro i början på augusti
nere och sjöngo på musikfesten i Magdeburg.
Repetitionerna ägde rum i en liten konsertsal
med glastak, och det rådde som bekant en
fruktansvärd värme just då. Svetten
strömmade från de arma sångerskornas ansikte, men på
repetitionen kunde de ju mycket ogenerat
torka sig med handdukar, medan de sjöngo. På
Kvalitetshalsdukar
finnnes i l:sta kl. Herrekiperingar.
konserterna, som två gånger höllos på
middagarna i lika våldsam hetta, var det emellertid
litet besvärligare att klara problemet. Den
enda trösten i olyckan var, att hela publiken
svettades ungefär lika intensivt.
Mosebacketeatern har haft en egenartad
framgång med »Skärgårdsflirt», som gått ett
år i sträck och kommer att fortsätta minst till
julafton, men kanske längre också. På
årsdagen var en liten supé anordnad, och där
träffades de båda herrar, som spelat huvudrollen
under den tid pjäsen gått, nämligen herrar
Fri-dolf Rhudin och Ludde Juberg. Den senare
tog vid ungefär 150 :de gången och har rollen
ännu. De båda konkurrenterna betraktade
varandra emellertid inte alls med sneda blickar
utan trivdes tvärtom mycket bra tillsammans.
Om herr Juberg möjligen i något avseende
tyckte att herr Rhudin var avundsvärd, så var det
bara därför, att han fått sluta att spela rollen.
Men troligen tänkte han inte ens något sådant
utan var bara glad åt uppgiften, genom vilken
han efter många landsortsår fått tillfälle att
göra lycka inför stockholmspubliken.
Det kan förresten förtjäna att anmärkas att
pjäsen skrevs, när författaren, herr Gideon
Wahlberg, var en helt ung man. Den hade
legat på hyllan i 17 år, när direktör Alfe fick
det lyckliga infallet att ta upp den igen.
Förresten trodde man på teatern, att den skulle
göra fiasko, ty man hade ett starkt intryck av,
att den inte alls gjorde lycka på premiären.
Att den skulle komma att avkasta en verklig
förmögenhet drömde direktören absolut inte
om på premiärkvällen.
En sak som inte heller torde vara bekant
är, att herr Elis Ellis har ett par melodier
med i stycket. Själv visste han inte om det,
direktionen inte heller, men när herr Ellis en
kväll hamnade på Mosebacke igenkände han
sin andes barn och vände sig till direktionen
samt utfick utan protester ett ganska generöst
honorar. Det var onekligen ett givande
teaterbesök. C.ulissevs
506
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
