Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t......ni............. S C E N E N iitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiNiiiiH
Direktionspremiär på Blancheteatern
Blancheteaterns nya regim inledde spelåret med uppförandet
av det finlands-svenska lustspelet Håkansbergsleken av
Einar Holmberg, vilket som man minnes blev väl mottaget vid
sin urpremiär i våras på Svenska teatern i Helsingfors. Såsom
av det en smula tunga namnet ganska tydligt framgår är det
en herrgårdshistoria och i novellform hade den helt säkert
utgjort en behaglig underhållning. Tyvärr är emellertid den
sceniska utformningen tämligen valhänt, vilket gör att stycket
verkar gammalmodigt, dammigt på något sätt, trots sitt färska
datum. Man väntade förgäves på en enda verklig scen att vila
sig vid efter det ideliga springandet ut och in på scenen genom
fem olika dörrar. Pauserna mellan de olika entréerna utfylldes
ibland av monologer och småprat med de gamla
familjeporträtten på väggarna — men ofta utfylldes de tyvärr inte alls, vilket
var till förfång för den förut ganska klena dramatiska
spänningen. Stycket hade sin styrka i en viss älskvärd bonhomie
och den lekfulla och oförargliga skämtsamhet, som satte spets
på de sparsamt förekommande roligheterna.
Fru Esther Roeck Hansen har sällan varit mera till sin
fördel än som den högadliga och parisiskt extravaganta Märta
Lewenstern. Hennes temperament och en aning kallsinniga
raffinemang liksom det en smula artificiella, som ofta vidlåder
hennes spelsätt, gjorde utmärkt effekt vid gestaltandet av
denna nordiska herrgårdsfröken med hett blod och parisiska
ga-minfasoner. Herr Berglunds gamle överste hade de roligaste
replikerna på sin lott och att han tog vara på dem behöver
väl knappast omtalas; skådespelaren gjorde som alltid en preg-
SviQ. 03erg(und ocf) Goncovdia Setanden
i “dt å Q ans 6 ergsteiien Almberg o. Preinitt fotc.
STÄRT I HÄLSINGBORG
Den
jubilerande Hälsingborgs-scenen öppnade
även säsongen
med Molnårs
»Spiel im
Schloss», här
under titeln
Komedin på slottet.
Signaturen C. S.
konstaterar med
nöje, att
»Stadsteaterns spelhumör är ypperligt
redan vid
säsongens början.
Komedin på slottet
kräver ett
utmärkt arbete på
scenen, och
komedin fick vad
den i det fallet
behövde. Hr
Ny-cop, som stod
för regin, hade
utformat det
hela elegant och
smidigt, och de
agerande
skapade ett spel, som
dröp av liv och
intresse.
Britta Öberg
var den enda
damen på scenen,
men hon
klarade sin ställning
flott.» John
Ekman, John
Wes-tin, Torre
Cederborg och Leo
Go-louin skötte
framgångsrikt herrsidan.
{Britta Ö6evg som SÆnnie i {Jlom e din på
stöttet
nant och klart utetsad figur av sin roll. Olav Riégo hade
som unge baronen en uppgift, som låg så helt på sidan
om hans vanliga, att man omöjligt kunde tro på denne unge
adelsman som slutligen i all ärbarhet gifter sig med sin blonda
husföreståndarinna — den obegripliga skorrningen bidrog inte
att göra figuren trovärdigare. Den lilla husmamsellen gjordes
behagligt av Märta Arbin, och Concordia Selander var en ilsket
småmuttrande gammal guvernant. Teaterns jeune premier Knut
Stengård har gott gry och sceniskt lämpligt yttre, måhända
blir han även i sinom tid en god skådespelare. Lill.
i Söker Ni en kvalitetsvara elegant utförd 1 till moderat pris vänd Eder då till Jfnaf/wieSfe
]bKÖULKNbtLMÉR
] PÄLS- o. DAMSR RADDERI J GREVTUREGATAN 24 All NyJieteiP - SKOMAGASIN Sibyllegatan 53, vid Harlavägen
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
