Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMADONNEJUBILEUM
Pauline Brunius pA scenen jubileumskvällen
Pauline Brunius’ 25-årsjubileum formade sig
till en mycket festlig apoteos över hennes
konst-närsskap. Först gavs en festföreställning inför
utsålt hus på Oscarsteatern med »Så tuktas en
argbigga» på programmet. I salongen såg man
kronprinsen, prins Gustaf Adolf, prinsessan
Ingrid och prins Carl instuckna på parketten,
som för övrigt var fylld med idel
teaterhabi-tuéer. Det rådde verklig festivitas under
föreställningen både över salong och scen, och
•.lämningen kulminerade som väntat var under
lubileumsepilogen, då ett tiotal kransar och ett
ital blomsteruppsättningar överlämnades till
ubilaren. Senare på kvällen hade över ett
jundratal vänner till fru Brunius inbjudit
henne till en bankett på Strand hotell, vid vilken
Daniel Fallström förde henne till bordet och
hon vid andra sidan var garderad av Carl G.
Laurin, Anders de Wahl med flera. Daniel
Fallström harangerade henne speciellt som
stockholmska i några hjärtliga ord, varunder
han även belyste hennes konstnärliga karriär.
»Hon har fångat oss både som skådespelerska
och stockholmska», yttrade Daniel bland
annat, sammanfattande sitt uttryck i den eleganta
frasen, att »hon har bundit ihop sina många
tanke om att anslå tre, eventuellt sex
premiärbiljetter till varje tidning. Det är en praktisk
sida av saken som ingen berörde ...
Per Lindberg fällde emellertid ett ord, värt
att taga fasta på. Dekorationen får aldrig bli
roller med ett rött silkessnöre. Styrkan och
energien förenar sig hos Pauline Brunius med
den kvinnliga charmen». Även Carl Laurin
hyllade jubilaren. »Hon besitter kvinnlighet,
mänsklighet och intensitet i så hög grad, att
hon måste kallas en hel människa», yttrade
han. »Sveriges störste regissör har en gång
sagt, att kritiken är skådespelarens största
fiende; jag vill säga om Pauline Brunius, att
hon är min största upplevelse.» Både Anders
de Wahl och Valdemar Dalquist hade strängat
sin lyra, sjungande jubilarens lov i lustiga och
spirituella verser, som vi här nedan återge.
Slutligen tackade det kringjublade festföremålet
i ett litet elegant format anförande, som också
hade sina humoristiska poänger: »Du ska inte
vara nervös för det här jubiléet, sade Gösta
Ekman åt mig i dag — så ungefär började hon
sitt tacktal — du flyttar ju inte härifrån direkt
ut till Höstsol! Några planer på att
omedelbart dra mig tillbaka har jag heller inte, även
om jag vet att det kanske vore bäst att jag
nu avgick.» Och så framförde hon sitt hjärtliga
tack till alla de närvarande, hon tackade
också pressen och kritiken, även om den någon
gång droppat malört i glädjebägaren, och hon
självändamål, sade han, den skall bara ange
verkets rytm. Men verkets rytm måtte väl en
litterär teaterkritiker fatta minst lika bra som
en tavelgranskare?
Mr Ernst.
fick ett mer än vanligt varmt tonfall i
stämman, när hon tackade Albert Ranft för allt
vad han givit henne. Till sist tackade hon så
kamraterna, prisande det härliga
kamratskapet och den verkliga glädje som arbetet i
Tha-lias tjänst skänker. Efter supén, som slutade
först vid 2-tiden, förevisade redaktör Yngve
Hedvall några simulerade skioptikonbilder,
illustrerande primadonnans karriär, och
därefter vidtog en dans, som slutade först vid
5-ti-den på morgonen.
Anders de Wahls dikt till Pauline
Brunius vid 25-årsjubiléet
Mel.: Julia Djupplin.
Av mat och vin i Grönlunds sal
re’n ljusen flämta matt,
och Daniel har hållit tal,
så långt och grant så att...
Hör nu ett ord för sannings skull
av vännen Fridolin,
du Paula, du pull pull pull,
du Brunius’ Paulin!
Du sitter ej som direktris
här ibland oss i dag,
du satt dig ned — försiktigtvis —
som gäst i vänners lag —
ty annars — ve ditt vita hull
för hårda snärtars vin,
du Paula, du pull pull pull,
du Brunius’ Paulin!
Du lyste först i vår balett —
en prydnad för dess kår —
tills mot var herre på parkett
mimiken blev — för svår!
Då »bet du i schalettens» gull
med doft utav bensin,
du Paula, du pull pull pull,
och — gick till komedin!
Dig själve Frippe satt på prov
på landsortskärrans skalm,
sen först du tagit dig en lov
kring Cirkus Östermalm.
Den »högre skolans» sågspånsmull
flög högt mot röd gardin
kring Paula, kring pull pull pull,
det blev din trampolin!
För Elise Hwassers tomma fack
var nu ditt sinne stämt —
du till Dramaten gick, men ack,
där blev det »måttligt skämt».
Du grät i handduk och kastrull,
var rollen ej nog stinn,
du Paula, du pull pull pull —
men så — kom lyckan din!
Vid Svenskan äntligt du den vann
med snillet och trikån,
»en idealisk äkta man»
•Mllllllltlllll
PräKt- &Bluspåsen
[Patent) för skydd mot mal och damm
| Kronpåsen “A L T I F I N“
I c-.. ^Patent) för skydd av ljuskronor
s Saljes i varje välsorterad affär samt i parti hos
I John Blomberg $ Co Aktiebolag
: Tel. Linjeväljare
= Norr 5113, 12 01, 1202. STOCKHOLM.
TI FIN"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
