- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
379

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

...............i.. SCENEN ..............

som bekant ett farligt vapen mot det evigt kvinnliga,
vilket ju bland andra Oscar Wilde upptäckte och formade i
orden: Mannen älskar med ögat, kvinnan med örat! De
två andra små flickorna spelades av Ingalill Söderman,
som slösade med sitt temperament, sin vackra röst och
sitt oemotståndliga humör, samt Ulla Billquisl, vars mörkt
färgade stämma gjorde vacker effekt i de tre små
damernas gemensamma sångnummer. Fru Södermans
putslustiga och starkt personligt färgade humor och en smula
manhaftiga manér gjorde utmärkt verkan särskilt i sista
akten, där hon som hovskomakarfru har en tacksam scen,
vars poänger hon tillfullo utnyttjade. Pappan gjordes av
Hugo Jacobson, som hade en lyckad afton, och första
älskarens i detta fall ganska otacksamma roll innehades
av Felix Grönfeldt. Han bevisade att han arbetat på sitt
vackra röstmaterial sedan man sist hörde honom, men
riktigt färdig är han inte. När man har fått så mycket
till skänks av gudarna har man helt enkelt
skyldighet att bli en oemotståndlig hjärtekrossare på scenen
— söta fru Ingalill, avstå en liten smula temperament åt
maken! Karl-Magnus Thulstrup gjorde sin frispråkiga
och poetiserande skomakarpojke med friskt humör — till
och med litet för friskt — och stämman är bärig och
kraftig. Då man sammanställer denna trevliga
vaudevillefigur med den behaglige och måttfulle frackcharmör den
unge skådespelaren framställde i »Drottning Helena», har
man anledning att hysa de bästa förhoppningar på hans
kommande insatser i de svenska operettartisternas garde.
En briljant prestation var Karl-Gunnar Wingårds
beskedliga skomakare, en gubbtyp med utmärkt färg, och
karaktär hade även Harry Ahlin lyckats förläna sin
stelbenta betjänt. Frida Sporrongs frodiga madam må
slutligen nämnas med erkännande.

Lill.

9fu jo tyacoSsson som greve von 9tam6ow ocfj Q ost a JGycHe
som von £BiebHz-$ie6itz i före små f lic Hor

GclpC Qunnar (~ZV ingåpd. som skomakap <D^niise, Q*ehx øportfeCdt som <^ftenpik ^ZVaCtep oc /? OiarC ^Magnus
cU(ju(strup som Qott[ie6 i 95r e små fCi ekor Ekstrand, foto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free