Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
amputerade stycket med fullt lif genom sin
dräpande satir och sina gnistrande repliker. Herr
Svenn-berg spelade Fjordby behagfullt, lugnt och
öfver-tygande. Herr Bæckstrom hade skapat en
ypperlig bild af den hycklande glasmästaren, och herr
O. Johansons tolkning af den afsigkomne
kandidaten var något af det bästa man får se på svensk
scen. Den var gripande och rörande, enkel och
sann, gripen på kornet ur lefvande lifvet. Fru
Hagman spelade en gammal god kvinna, Fjordbys
fostermoder, och fröken Kumlin den unga
cirkusflickan. I öfrigt medverka så godt som teaterns
alla krafter. Personlistan upptager ej mindre än
26 roller.
Sedan Geishan gifvits för 400-de gången lades
den ned, åtminstone tillsvidare, och den 11 januari
gick på Östermalmsieatern för första gången »Lilla
drottningen», lustspel i 3 akter af Xanrof och
Carré. Sergius är ung, nygift och konung af
Stammanien, och hans gemål drottning Nialka är
förtjusande. ‘ De älska hvarandra: men likväl —
Sergius saknar något hos sin drottning, han är ej
nöjd. Han har en gång varit i Paris, och minnet
af hvad han där upplefvat förföljer honom. Han
beslutar resa till Paris samt medtaga gemålen, en
äldre kammarherre och en äldre hofdam. I Paris
råkar drottningen samman med fru Babylon, en
spåkvinna, som låter drottningen förstå, hvarför
konungens kärlek synes svalnat. Drottningen är
för blyg, inte alls parisisk, alldeles för mycket från
landet. Hon inför »den lilla drottningen» på en
bjudning hos en berömd kokott, bland en samling
halfvärdsdamer och lefvemän. Och »den lilla
drottningen» lyssnar, spejar och begriper. Hemkommen
på hotellet arrangerar hon en middag på tu man
hand med kungen-gemålen, och hon visar att
kungliga personer kunna både lära och glömma. Hon
är som omskapad. Det är ej längre den blyga
från landet, det är den kärleksdruckna, nervösa,
koketta, förföriska kvinnan. Kungen-gemålen är
besegrad. Han låter genast packa kappsäckarna
och det unga kungaparet ilar med blixttåget
tillbaka till Stammanien för att ostördt få
tillbringa sin smekmånad! Hufvudrollen utfördes
med charme och öfverlägsen teknik af fru
Wiehe-Berény, för hvars skull lustspelet upptagits. Herr
Allum spelade konungen, herr Ringvall och fru
Grönberg-Ro ve återgåfvo med skrattretande komik
kungaparets svit, fröken Behrentz spelade den be
römda demimondedamen och fru Rothgardt
spåkvinnan. Det mycket vågade lustspelet, från
hvilket dock vid den svenska bearbetningen de värsta
repliker och episoder bortstrukits, mottogs
tämligen omildt af kritiken; men premiärpubliken
applåderade, direktör Ranft skyndade att förlänga
kontraktet med sin danska gäst, och »Lilla
drottningen» har kväll efter kväll månaden ut stått på
affischen.
På Svenska teatern har under januari »Regina
von Emmeritz» hållit sig uppe. Som Kätchen har
en ung fröken Stina Holm ej utan framgång debu-
Fkökex Olga Andersson som Minorca i »Stadens stolthet».
terat. Så fick direktör Ranft den vackra idén, att
den 23 januari gifva Topelius’ skådespel som
festföreställning, och generöst anslog han hela
bruttoinkomsten däraf till Föreningen för Stockholms
fasta försvar. För att åt föreställningen gifva en
originell och festlig prägel hade Daniel Fallström
åtagit sig att som inledning i ett kåseri, inströdda
med dessa melodiska och smekande verser, i hvilka
han gifvit flykt och uttryck åt hängifvenheten för
sin födelsestad, tolka plikten att skydda vår
härliga Mälardrottning för främmande rofgiriga och
vanhelgande händer. Konungen, prins Gustaf Adolf
med gemål och prins Eugen öfvervoro
festföreställningen. Daniel Fallströms kåseri och verser
slogo lifligt an. Den populäre skalden belönades
med intensivt bifall och inropningar. Den af
skalden frammanade höga, fosterländska
stämningen mattades ej genom de taflor det följande
skådespelet upprullade. Daniel Fallströms
framgång var så betydande, att direktör Ranft
vidtalade honom att upprepa sitt kåseri de åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>