Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atelier Jaeger foto
IIerr Gösta Hillberg som Heinrich i »Gurre»
hälsande honom välkommen till Stockholm,
ut-bragte för honom ett fyrfaldigt lefve. Dramat
utkom samma dag i svensk öfversättning och är
alltså redan bekant, hvadan det är öfverflödigt att
utförligare redogöra för detsamma. Dess skildring
af kung Volmers och jungfru Toves kärlekshistoria
är näppeligen historiskt trogen. Den verklige
kung Volmer var nog en annan man än den
kär-lekstrånande och känsligt veke älskaren i det
Drachmannska dramat. Detta lider dessutom af
lon-görer, där handlingen står totalt still, medan kungen
i långa monologer gifver luft åt sina känslor; det
innehåller ett par gräsligheter (Toves dödskval i
badstun och riddar Folkvars rådbråkning), hvilka,
osköna i sig själfva, verka pinande, det är löst
sammanfogadt och spänner öfver en lång tid. Men
trots dessa svagheter är det af betagande skönhet
och effektfullt. Det bärande elementet är den
inflätade lyriken, hvilken liksom en förtjusande
inramning omgifver dramats taflor. Den sista akten,
en lösligt vidfogad epilog, är särskildt rik på lyrisk
flykt och skönhet. — Som ett komplement till
dramat har Horneman komponerat en originell
musik såsom dels inledning till akterna, dels
ackom-pagnemang till talet vid vissa ställen. Den
uppsättning, direktör Ranft bestått »Gurre», var
ypperlig, och Grabow hade synbarligen bemödat sig
att åstadkomma något effektfullt och
stämnings-rikt. Slutaktens dekoration, ett höstlandskap med
fallande löf vid Gurresjön, var något af det
vackraste, som bjudits å svensk scen. Alla yttre
anordningar voro sålunda vidtagna för att gifva glans
åt den minnesrika premiären, och äfven utförandet
svarade däremot och stod på jämnhöjd med
representationens prägel af fest. Herr de Wahl och
fru Bosse utförde med stor framgång kung Volmers
och jungfru Toves mycket fordrande roller.
Rollerna i andra planet hade anförtrotts åt fröken
Lindstedt (drottning Helvig), herr G. Ranft (riddar
Podebusk), herr G. Hillberg (Heinrich
minnes-sångare), herr Riego (Klas Narr) samt herr E.
Hillberg (riddar Folkvar), och mindre roller åt herr
Bæckstrom (en prior), herr Axelsson (rådman i
Lybeck), herr S. Malmgren (grefve Johan af Hol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
