Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vasatealern har åter öfverraskat med ett
allvarligt stycke »Bankrutt», skådespel i 4 akter af
Felix Philippi. Händelsen tilldrager sig i en tysk
mindre stad. Herr Oddendahl är chef för stadens
anseddaste firma, medlem af senaten och åtnjuter
allas aktning för redbarhet. Genom oförutsedda
förluster råkar han i förlägenhet, och om inom ett
par dagar en större summa icke anskaffas, är hans
bankrutt oundviklig. Gamla vänner kunna icke
hjälpa, de kunna knappt hålla sig själfva öfver
vattnet. I staden finnes emellertid en bankdirektör
Steinharter, en ung finansman, representant för
nymodiga finansiella åsikter och metoder.
Skarpsinnig, hänsynslös, jobbare, har han blifvit rik och
strör pengar kring sig. Han har blott en svaghet
— kvinnorna. Han är stadens Don Juan, hjälten
i många äfventyr och i dagens skandalkrönika.
Till denne ut i fingerspetsarne moderne finansiär,
som senator Oddendahl förut undvikit att komma
i beröring med, tvingas han nu att vända sig att
söka hjälp. Senatorn har hustru och tre barn.
Hustrun är bortklemad, opraktisk, hon inbillar sig
vara sjuk och tillbringar sin dag på chäslongen.
Äldsta dottern, en duktig och praktisk kvinna med
hjärta på rätta stället, är gift med en godsägare.
De båda yngre barnen, en son och en dotter, äro
däremot till ytterlighet bortskämda. Sonen är en
lätting och odåga, hvars tillvaro svänger mellan
klubben, varietén och stallet. Systern Beate —
skådespelets centrala person — är ultra modern i
sina åsikter och sitt lif. Den eleganta unga damen
kastar djärft och hånande bort den konventionella
.Atelier jDgcr feto
Herr Lindlöf som Gerhard Oddendahl i »Bankrutt»
Atelier Jaeger foto
Fru Hilda Castegren som Nina i »Nejlikan» på Vasateatern
masken samt älskar att nämna allt vid sitt rätta
namn. Cyniskt uppriktig, för hon ett språk, som
ofta utsätter henne för systerns varningar och
protester. Anseende att allt är tillåtet äfven för
kvinnan, har hon i njutningslystnad knutit ett
intimare förhållande med den förföriske Steinharter.
Fadern erhåller emellertid af denne den begärda
hjälpen och tror sig räddad. Genom en tillfällighet
upptäcker han dotterns och Steinharters förbindelse.
Förtviflad står han nu inför valet att antingen gå
under eller anses ha köpt räddningen genom
dotterns vanära. Då söker han räddningen — som
naturligt är — i ett giftermål mellan Steinharter
och Beate; men dottern vägrar. Fadern yppar
för familjen sin ruinerade ställning, och Beate,
som finner att Steinharter handlat som en
gentleman och hjälpt fadern utan tanke på henne, och
tillika att han verkligt älskar henne, gifver
slutligen efter och samtycker att låta trycka
legitimitetens insegel på sin kärleksförbindelse. Skådespelet,
hvilket — såsom af den korta redogörelsen synes
— är en ragout på förut kända mer pikanta
ingredienser, är mycket spelbart, har goda roller
och mottogs vid premiären med stort bifall. — De
tre hufvudrollerna utfördes af fröken Olga Andersson
(Beate), herr Arehn (senator Oddendahl) och herr
Klintberg (bankdirektör Steinharter). —
Sekundrollerna uppburos af fru Anna Byström (hustrun),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
